Under fredagens förhandling i Falu tingsrätt var han med på länk från utlandet och berättade återigen vad som hände de där dagarna strax före jul. Han är själv tidigare dömd för både våldsbrott och narkotikabrott men drog gränsen när han förstod att någon skulle dö.
– Jag hamnade i en situation där jag inte hade något val förutom att vända mig till polisen. Om jag hade varnat måltavlan att inte befinna sig på ett visst ställe så hade han ju frågat mig ”varför”. Det skulle inte hålla för då hade andra sidan bett mig att spela ett spel tills de kunde skicka sina ”klivare” till Borlänge, säger han till SVT.
I videon: ”Inte frågan OM det kommer hämndaktioner utan snarare NÄR.”
”Inte möjligt att vittna anonymt i Sverige”
SVT har sökt polisen under veckan men de har inte besvarat våra frågor om det skydd som personer med hotbild får. I ett skriftligt uttalande säger de:
”Vilket skydd som vi kan erbjuda i ärenden, eller när vi gör det kan vi inte gå in på med anledning av att vi inte kan avslöja våra metoder.”
Kammaråklagare Christina Rällsjö vill inte spekulera kring om offentliggörandet av mannens namn kan verka avskräckande för andra personer som har uppgifter att lämna.
– Enligt min uppfattning är hans medverkan nödvändig för att jag ska kunna styrka rubriceringen Förberedelse till mord. I dagsläget är det inte möjligt att vittna anonymt i Sverige, säger Christina Rällsjö.
Så arbetar polisen med personskydd – hela polisens uttalande:
”Polisen har ansvar för att skydda människor som blir hotade. Polisens arbete är anpassat för att kunna hjälpa människor med olika behov av skydd.
Det är Polisen som bedömer hur stort behovet av stöd och skydd är och vilka åtgärder som ska användas i det enskilda fallet. Det görs med stöd av strukturerade riskbedömningsinstrument.
Utifrån riskbedömningen sätter Polisen in adekvata skyddsåtgärder i varje enskilt fall och den hotade kan ingå i ett avtalat skyddsprogram. Att ingå i ett skyddsprogram är frivilligt.
När ovan skyddsåtgärder inte bedöms tillräckliga kan det behövas ett särskilt personsäkerhetsarbete. Då används de mest ingripande skyddsåtgärderna.
I förordning (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att särskilt personsäkerhetsarbete ska få bedrivas.
Syftet med det särskilt personsäkerhetsarbetet är att säkra rättsprocessen och att vara ett led i arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten.
I första hand bedrivs särskilt personsäkerhetsarbete för bevispersoner, informatörer, anställda inom rättsväsendet eller närstående till dessa.
Vilket skydd som vi kan erbjuda i ärenden, eller när vi gör det kan vi inte gå in på med anledning av att vi inte kan avslöja våra metoder.”
