Det gäller det holländska paret Stegehuis som dödades när de tältade vid en sjö i Appojaure 1984 och mordet på den 15-åringe Charles Zelmanovits i Piteå 1976. Resningen betyder att åtalen omprövas och det kommer att ske av respektive tingsrätter senare under våren.

Skulle Bergwall då frias även för de här morden -  liksom alla de fem andra han också tidigare dömts och friats för – så uppstår frågan om vad som skulle kunna hålla honom kvar på Säter?

– Vården av honom ska upphöra om det inte längre är till föjd den psykiska störning som föranledde överlämnadet en gång i tiden till rättspsykiatrisk vård – om det är så att det finns risk för att han återfaller i allvarlig brottslighet, säger Johan Montelius, lagman på Förvaltningsrätten i Falun.

Förvaltningsrätten blir den domstol som kommer att avgöra om Quick ska bli frisläppt eller ej. Finns det risk för återfall i brott så kan han inte släppas.

Och Sture Bergwall hamnade på Säter efter ett tidigare brott. Då hade han rånat banken i Grycksbo och i samband med rånet tog han bankdirektörens familj som gisslan.

Bergwall var nära att bli utskriven från Säter när han började erkänna alla morden. Totalt har han erkänt över 30 stycken men enbart åtta av dem togs till domstol.

Om han nu kommer att frias från alla åtta morden, finns ändå den tidigare domen från bankrånet kvar. Och om Quick begär att få bli frisläppt kommer det betyda att läkarlaget på Säter ska göra en gemensam bedömning av hans nuvarande psykiska hälsa.

Men det blir förvaltningsdomstolen i Falun som kommer att ta det juridiska beslutet om ett eventuellt frisläppande – och innan dess ska även åklagaren få en möjlighet att yttra sig i frågan. Vägen mot ett frisläppande är alltså allt annat än spikrak.

-Är det vanligt att patienter som fått vård med särskild utskrivningsprövning blir frisläppta?

– Man kan säga att det är sällan, säger Johan Montelius.