Varför är det viktigt att rösta i kyrkovalet? Vad innebär kyrkovalet? Vad är det jag röstar på egentligen? Vad händer sedan?

TV: Karin Perers live i nyhetsstudion – om varför hon tycker det är så viktigt att rösta

Många var frågorna när Karin Perers chattade, direkt på SVT Nyheter Dalarnas webb under tisdag kväll.

Läs chatten här nedan:

Therésa Persson, SVT: Då välkomnar vi Karin Perers till chatten – välkomna att ställa era frågor till henne! /Therésa, moderator

Maria : Jag fattar inte varför jag ska engagera mig i kyrkovalet. Jag går ändå aldrig i kyrkan på gudstjänst.

Karin Perers: Svenska kyrkan betyder mycket för alla som bor och lever i Sverige. När kris och katastrof drabbar familjer eller samhällen öppnar kyrkan församlingsgårdar och kyrkorum, finns med trygghet och tröst. Runt om i landet finns nära 3000 professionella musiker som bildar en infrastuktur för levande lokalt kulturliv. När flyktingströmmarna var som störst, var Svenska kyrkan på många orter helt avgörande för ett värdigt mottagande. Så finns kyrkan alltid med sitt erbjudande om tro.

PER S: Kan vem som helst bli kyrkopolitiker?

Karin Perers: Alla som tillhör Svenska kyrkan och har fyllt 18 år kan kandidera till att bli förtroendevalda i Svenska kyrkan. Kandidaterna förs fram av grupper. Alla som vill får bilda grupper och presentera sina idéer och kandidater. Allt beskrivs i Kyrkoordningen.

Gått ur kyrkan: Måste man tro på Gud för att vara kyrkopolitiker?

Karin Perers: Svenska kyrkan välkomnar alla som vill vara med. Kyrkan frågar inte hur du tror – inte ens om du tror. Tron på Gud är förstås en inspirationskälla för oss som är eller vill vara förtroendevalda i kyrkan. Kristendomens grundvärdering om alla människors lika värde är bärande för kyrkan. Men svaret är nej – du måste inte tro. De förtroendevalda som jag har mött, är alla troende.

Stina : Vilken anser du är den viktigaste frågan för kyrkan just nu? 

Karin Perers: För mig och den grupp som jag företräder, centerrörelsen, är den allra viktigaste frågan att värna och vidareutveckla folkkyrkan – en kyrka som både finns i gudstjänster och kyrkliga aktiviteter tillsammans med människor i alla åldrar och är närvarande i samhället, i nöd och lust. När kris och katastrof drabbar ska kyrkan finnas med sin varma famn. Kyrkans kulturverksamhet ska vara ett kitt i lokalsamhället med underbara konserter, bildkonst och kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. 

I ett alltmer mångkulturellt och därmed mångreligiöst Sverige ska Svenska kyrkan navigera i dialog med andra religiösa grupper.

Lars Eriksson: Vilket inflytande har man som politiker? Vad beslutar man om som inte kyrkan själv ta hand om?

Karin Perers: I församlingen / pastoratet är det kyrkofullmäktige som bestämmer om kyrkans lokala verksamhet: Budgeten för barn- och ungdomsverksamhet, gudstjänster, diakoni, musik, kyrkogårdar och mycket annat.

I stiftsfullmäktige bestäms vad som ska främjas i vårt stift. 

Kyrkomötet beslutar om Svenska kyrkans organisation, psalmbok, hur gudstjänster ska vara utformade, omfattningen på det internationella samarbetet, inriktningen på samverkan med andra kristna kyrkor och mycket annat. 

Vi brukar inte kalla oss politiker utan förtroendevalda.

Johanna: Varför väljer vi politiker till kyrkan. Ska inte kyrka och stat hållas åtskilda?

Karin Perers: Svenska kyrkan och svenska staten fick ändrade relationer år 2000. Svenska kyrkan bestämmer nu själv hur val ska organiseras.

Sedan år 2000 har Svenska kyrkan direktval till alla tre nivåerna: Fullmäktige i församling/pastorat, stift och kyrkomöte. 

Alla som vill får bilda grupper och föra fram sina idéer och sina kandidater. En del bildar helt nya kyrkliga grupper, t.ex. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, och Frimodig Kyrka. Andra väljer att ta tillvara sina folkrörelser eller partier för att vara nomineringsgrupp i kyrkan. 

Vi brukar inte kalla oss förtroendevalda i kyrkan för politker utan just förtroendevalda.

Therésa Persson, SVT: Då håller vi chatten öppen i ytterligare 15 minuter! Passa på att chatta med Karin. /Therésa, moderator

Nyfiken: Är du orolig för Sverigedemokraternas framfart inom kyrkovalet?

Karin Perers: Ja, jag är orolig för Sverigedemokraternas framfart. Orolig för att deras betoning av ”svenska” i Svenska kyrkan här hemma ska släcka ned kyrkans arbete tillsammans med nyanlända flyktingar och ute i världen undergräva det internationella arbetet. 

Den kristna tron bär värderingen att alla människor har lika värde. Det är en människosyn att ta strid för. 

Oetisk är SD-företrädares uppmaning till människor att gå in i kyrkan, rösta och sedan gå ur. 

Lena: Vad tror du skulle hända om Sverige demokraterna får större makt i kyrkan.

Karin Perers: Min bild är att Sverigedemokraterna skulle avsluta Svenska kyrkans medverkan i integrationsarbete och ändra de internationella relationerna till att gälla endast kristna.

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och samverkan med andra kristna runt om på hela jorden är förstås mycket viktig. Samtidigt är det nödvändigt att föra dialog med andra religioner. När Svenska kyrkan verkar i krigsområden eller landsbygdsutvecklingsarbeten ska vi nå alla. ”Vi hjälper människor för att VI är kristna, inte för att DE är kristna”, har ärkebiskopen så fint formulerat det. 

A.K: Vilka frågor är viktigast för kyrkan i Dalarna?

Karin Perers: Svenska kyrkans närvaro i samhället – där de många människorna finns.

I min hemförsamling Folkärna samverkar vi med grannförsamlingarna och håller en mötesplats öppen i Avesta Galleria – lika mycket som kommersen pågår i butikerna. Det skapar kontakt mellan många människor och präster och diakoner som leder till viktiga själavårdande samtal. 

När olyckor eller andra katastrofer drabbar lokalsamhället, mord eller brand, är det till kyrkan som människor vänder sig. Då underlättar det att kyrkan är känd och lätt att nå. 

AK : Vilka är de största skillnaderna mellan de olika grupperna att rösta på?

Karin Perers: Skiljelinjerna i kyrkovalet går inte mellan ”höger” och ”vänster”. Min bild är att det finns tre starka strömningar:

De som vill ställa högre krav på oss som tillhör kyrkan, att vi ska vara tydligt bekännande kristna och bibelkunniga.

De som stryker under ”svenska” i Svenska kyrkan så starkt att de riskerar att skapa en nationalistisk kyrka, som avslutar integrationsarbete och även delar av den internationella solidariteten.

Så – vi många, i olika grupper, som vill värna och vidareutveckla den öppna folkkyrkan med både rikt gudstjänstliv och närvaro i människors vardag, i hela samhället. 

God grund för varje väljare är att ta reda på vilka grundvärderingar grupp och kandidater står för. 

Spännande är att du får kryssa tre kandidater. Det går att skapa ett dreamteam.

Fundersam: Om jag vill rösta i kyrkovalet, men är för dåligt insatt i vad jag ska rösta på – vilka ska jag då välja?

Karin Perers: I svaret nyss pekade jag på tre olika utfall efter kyrkovalet: 

– En mer bekännande kyrka som vill / kräver att du är tydligt troende och bibelkunnig.

– En nationalistisk kyrka som blir så svensk att integrationsarbete och religionsdialog inte får plats.

– En vidareutveckling av den öppna folkkyrkan som finns med hundtratusen barn och vuxna i körsång, ljuvliga konserter, socialt arbete bland ensamma, nyanlända eller utsatta människor och som har närvaro vid kris och katastrof. Och det sista alternativet är det jag arbetar för.

Du ska tänka själv. Valet är din hemlighet. Du kan också kryssa tre personer som du har förtroende för. 

Therésa Persson, SVT: Då tackar vi Karin Perers för att hon tog sig tid att chatta med tittarna ikväll, och svarat på frågor om kyrkovalet. Därmed avslutas denna chat.