– Jag tycker det känns väldigt tråkigt och ju längre tiden går så blir man mer besviken och uppgiven, säger Mattias Jonsson.
Sedan årsskiftet har kraven på kommunerna skärpts när det gäller att erbjuda minoritetsgrupper förskola och äldreomsorg med personal som behärskar minoritetsspråk.
Brist på personal
Mattias Jonsson vill att hans dotter ska kunna prata sydsamiska i förskolan. Men sedan ett och ett halvt år har bristen på personal med rätt kompetens gjort att det inte gått att ordna i Älvdalens kommun.
– Jag försöker använda modersmål med mina barn men det vore bra med en personal på förskolan också, säger han.
Han menar att kommunen borde anstränga sig mer för att locka personal.
Språklig utveckling
När Lin och hennes äldre syster tidigare hade sydsamisktalande lärare på förskolan märkte han en stor skillnad i deras språkliga utveckling.
– De kom hem och använde ord som till och med jag fick slå upp i ordboken, säger han.
Förskola i Norge
Kommunen har nu erbjudit familjen att åka över till Norge för att gå på samiskspråkig förskola några veckor då och då. Något som familjen överväger.
– Det är väl bättre än ingenting, men man kan inte känna sig nöjd med att åka en vecka, säger Mattias Jonsson.
Från kommunens håll beklagar man att läget är som det är och poängterar att man nu ska ta tag i rekryteringen ordentligt för att hitta personal med rätt kompetens. Mer om det kan du läsa här.
Sveriges nationella minoriteter
De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Gemensamt är att de har befolkat Sverige under lång tid och är en del av landets gemensamma kulturarv. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.