Enligt Kristina Lovén Seldén som leder granskningen finns det flera indikationer på att Arbetsförmedlingens arbete med att stötta arbetssökande med funktionsnedsättning inte är effektivt.

Hon hänvisar bland annat till Myndigheten för delaktighet som sett att nya arbetssätt missgynnar gruppen.

”...Stödet har försämrats till följd av bl.a. mindre lokal närvaro, mer digitala kontakter, personalminskningar och pandemi”, skriver hon i ett mejlsvar till SVT Nyheter Dalarna och uppger att även JO har kritiserat Arbetsförmedlingen för passiv och bristfällig handläggning.

Låg sysselsättning

2023 var sysselsättningsgraden i Sverige för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 45 procent och arbetslösheten 19 procent.

Bilden bekräftas av FUB, som jobbar med frågor som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Vi ser att många som har en intellektuell funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden, säger Astrid Seter, FUB i Dalarna.

Vill kunna försörja sin familj

För Per Dufva har jobben efter gymnasiet bara varit tillfälliga. Under de 17 år han bott i Borlänge uppskattar han att 10 år varit utan jobb.

– Jag mår dåligt på arbetsplatser där tio personer ska göra en persons jobb. Man blir ofta sittande och fikar hela dagarna, säger Per som hellre vill arbeta på en vanlig arbetsplats.

Arbetsförmedlingen i Borlänge

Sektionschefen för Arbetsförmedlingen i Dalarna, Marie Örjes kommenterar inte det enskilda fallet, men menar att de följer sitt uppdrag med de medel de får från regeringen.

Hon anser även att hela samhället måste hjälpa till för att få personer långt från arbetsmarknaden till sysselsättning.

– Den här gruppen kan behöva en bättre yrkesinriktning och även andra samhällsinsatser än de som vi kan ge. Till exempel från vården, habiliteringen och försäkringskassan, säger Marie Örjes.

Resultatet från Riksrevisionens granskning ska publiceras i maj 2025.