Jenny Berglund är professor i religionsdidaktik på Stockholms universitet och forskar om elever som tar del av både koranundervisning och sekulär skola.

I ett pågående forskningsprojekt har hon intervjuat unga i Sverige och Storbritannien för att ta reda på om de två undervisningarna kompletterar eller försvårar för varandra. Det hon kan se är att elever som lär sig att memorera koranen anser att de har nytta av inlärningstekniken i andra ämnen, som matematik och språkinlärning. Många av studenterna säger också att de inte vågar prata öppet om att de går på koranstudier av rädsla för hur lärare och klasskamrater ska reagera.

”Finns många tolkningar av islam”

Jenny Berglund betonar att det är viktigt att inte generalisera koranskolor.

– Det finns väldigt många tolkningar av islam. Från de mer fundamentalistiska till de liberala, säger hon.

Och de har olika inriktningar i sin pedagogik och vilka aktiviteter de ordnar.

Flera forskare vi pratar med vill se mer forskning kring koranundervisningen i Sverige.

– Det är bra att öka kunskapen om den variation som finns bland koranskolor, säger Jenny Berglund.

Åsikterna varierar

Åsikterna varierar mellan olika akademiker huruvida koranundervisning kan jämställas med andra fritidsaktiviteter.

Aje Carlbom, docent i socialantropologi vid Malmö Universitet som forskat om politisk islam och religiös identitet, tycker inte att koranstudier kan jämställas med andra fritidsaktiviteter – som enligt honom är mer inkluderande och innefattar samtal och umgänge med många olika kulturer.

– Ur ett integrationsperspektiv borde barnen lära sig svenska språket i första hand. Här lägger man tid på något som inte främjar integration utan snarare separation, säger Carlbom.

Föräldrarnas fria vilja

Jenny Berglund har förståelse för Borlängerektorn Kent Karlssons oro att hans elever ska hamna i ett större utanförskap genom att ägna så många timmar av sin fritid åt koranstudier med barn från samma minoritetsgrupp.

– Det kan jag så klart förstå, men det är ändå föräldrarnas fria vilja att välja fritidsaktivitet åt sina barn. Naturligtvis riskerar personer som deltar i andra typer av fritidsaktiviteter också att isoleras, men så länge de tillhör majoritetssamhället tänker man inte på det, säger Jenny Berglund.

Behövs en öppen dialog

Jenny Berglund tror att en mer öppen dialog, liknande den hon sett i Storbritannien, behövs.

– Det är så klart förståeligt att rektorn önskar att de ska ”bada” i mer svenska helt enkelt om det redan är ett segregerat område, säger hon.

Där har vissa rektorer med många koranstuderande elever väl etablerade kontakter med lokala imamer.

– Men jag har inte stött på den typen av kontakt mellan rektorer och imamer i Sverige. Man tycks ha större rädsla för det i Sverige. Det jag har sett är att kontakten har fördel för eleverna, dels för att skolan vet vad de gör och att man kan också kommunicera ifall någon ligger efter, säger Jenny Berglund.

Fördel om rektorer kommunicerar med imamer

Jenny Berglunds råd till skolpersonal är att prata med föräldrar och de religiösa ledarna.

– Det är värt att också kommunicera med imamen och säga: Jag oroar mig, finns det något du kan hjälpa mig med? Visst, det kanske inte är imamens primära uppgift, men det skadar inte att kommunicera, säger Jenny Berglund.