Lustgas används bland annat vid förlossningar på Falu lasarett. Varje år förbrukar avdelningen runt 3 300 kilo lustgas – ett kilo per förlossning. Lustgasens klimatpåverkan är över 300 gånger större än den från koldioxid.
– Det är en jättepotent växhusgas. Den är skadlig för ozonskiktet och även för våra medarbetare, säger Malin Heurlin, hållbarhetsstrateg på Region Dalarna.
Landets första pilotanläggning installerades redan 2004 i Region Stockholm. I dag finns 36 aktiva anläggningar fördelat på 16 regioner. Sedan 2009 har klimatpåverkan från medicinska gaser, där lustgasen står för den största delen, minskat med 75 procent enligt Sveriges kommuner och landsting.
Rejäl minskning
Sedan Sedan destruktorn installerades på Falu lasarett 2019 har utsläppen av lustgas från förlossningsvården minskat rejält även här. Under 2023 blev klimatpåverkan från lustgasanvändning 130 ton CO₂-ekvivalenter, istället för 491 ton – en minskning med cirka 73 procent.
Skulle man kunna samla upp mer av lustgasutsläppen?
– Den teknik vi använder idag är den som finns tillgänglig för att samla upp lustgas. Så just nu finns inga sådana planer, säger Malin Heurlin.
Lustgasdestruktorn i Falun kostade Regionen drygt 2,5 miljoner kronor och hälften av kostnaden finansierades av Naturvårdsverkets bidrag Klimatklivet.
Så mycket har lustgasutsläppen minskat i Falun
Koldioxidekvivalenter, CO₂e, är ett gemensamt mått på utsläpp av olika växthusgaser och deras inverkan på klimatet.
Såhär har klimatpåverkan från lustgasanvändning på förlossningen på Falu lasarett förändrats med destruktorn:
2023
- utan destruktion: 491 ton CO₂e
- med destruktion: 130 ton CO₂e
2022
- utan destruktion: 509 ton CO₂e
- med destruktion: 135 ton CO₂e
2021
- utan destruktion: 615 ton CO₂e
- med destruktion: 163 ton CO₂e
Källa: Region Dalarna
