Vid skolavslutningen på Granbergsskolan i juni så var de fyra av tio nior som inte hade gymnasiebehörighet. Enligt rektor Petra Bruce är en faktor bland annat bristen på resurser.

– Skolpengen har sjunkit de senaste åren och det är något som vi känner av. Inget konstigt med det, det är klart att vi behöver mer resurser och pengar till vår skola. Så tror jag att alla i Sverige känner idag, säger Petra Bruce.

Granbergsskolan är inte ensam om sina dåliga resultat. På Stenebergsskolan i Gävle klarade bara 40 procent gymnasiebehörighet. På Maserskolan i Borlänge var det 70 procent och Bergsjöskolan i Nordanstig var det 65 procent som klarade behörigheten vid examen 2013.

Friskolan lyckades bättre

Inte långt bort från Granbergsskolan ligger friskolan Lust och Lära som är den största skolan i Bollnäs. Här klarade alla utom en av niorna gymnasiebehörighet i år.

– En viktig faktor är alltså små studiegrupper. Jobbar du som lärare här så har du 18 elever som du undervisar, säger rektor Anders Ringård.

Anders Ringård anser också att politikerna kan hjälpa till genom att låta rektorerna bestämma mer.

– En friskola får lika mycket eller lite i skolpeng som de kommunala skolorna. Då måste man lita på rektorn, lita på att rektorn har beslutanderätten över de pengarna, säger Anders Ringård.

Skolsegregering är orsak

Den kommunala skolan menar att skolsegregering är en orsak till de skilda resultaten. Kön till friskolan Lust och lära är så lång att den räcker till år 2027. Det gör att till exempel barn till nyanlända inte har en realistisk chans att komma in på Lust och lära. Granbergsskolan tar emot alla barn, inklusive dem som behöver extra resurser.

Föräldrars utbildningsnivå en faktor

Om man tittar på föräldrarnas utbildning blir skillnaden i skolorna också tydlig. Två av tre nior på friskolan har föräldrar med eftergymnasial utbildning, hos de kommunala skolorna är det en av fyra.

– Vi kan inte välja några elever. Vissa påstår att vi väljer ut de bästa eleverna och att det är därför vi får så goda resultat, men vi kan inte välja några elever. Utan det är föräldrarna som väljer oss, säger Anders Ringård.

Fria skolvalet pekas ut

Enligt den senaste PISA-undersökningen så sjunker de svenska elevernas studieresultat. Vid Mittuniversitetet i Härnösand pekar man ut det fria skolvalet som en faktor.

– Det här skapar ju väldigt negativa konsekvenser, det visar all internationell forskningserfarenhet. Kamrateffekterna är viktiga, för en enskild elev kan det vara bra att byta skola men för systemet som helhet leder det här till väldigt negativa konsekvenser, säger Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige.