– Jag har kommit hit till Mora för att få träna på snö då det är svårt hemma, säger Marie Åström från Huddinge.
Marie är en av deltagarna på ett Vasaloppsläger i Mora där flera av deltagarna berättar om svårigheterna med att få ihop träningsmil inför Vasaloppet på grund av snöbrist.
– Man får åka på gamla meriter och försöka hålla igång med andra idrotter, berättar Menno Dijk från Märsta som den här januarihelgen står på skidor för första gången på ett år.
”Hoppas på konstsnö”
De lägerdeltagare vi har träffat har valt att ta tåget till Mora för att minska sin klimatpåverkan i samband med skidträningen.
– Det är oroande att vintrarna blir varmare och varmare. Det här är enda chansen för mig att åka på snö och sen får jag hoppas att det går att åka på konstsnö hemma, säger Marie Åström.
Tränar inomhus
Men hon tillägger att varmare vintrar påverkar i vilket skick det konstsnöspår hon har på hemmaplan är i.
Leif Engström från Kungsbacka kan träna i en inomhusanläggning med konstsnö.
– Men jag tycker det är tragiskt att vintrarna blir varmare.
Så märker skidåkarna av varmare vintrar – se mer i klippet.
Klimatförändringar i Sverige
Jämförelser av Sveriges årsmedeltemperatur visar att den ökat 1,9 grader perioden 1991-2020 jämfört med 1861-1890. Den största ökningen har skett de senaste 30 åren (1-1,5 grader)
Temperaturen har stigit mest under vintrarna (dec-feb).
Det är också vetenskapligt fastslaget att den här uppvärmningen beror på ökade utsläpp av växthusgaser enligt SMHI och FN:s klimatpanel IPCC. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är det “tveklöst” eller “entydigt” att det är människans utsläpp och aktiviteter som orsakar uppvärmningen.
Uppvärmningen går allt fortare. För större delen av landet handlar det om en temperaturhöjning på mellan 1 till 1,5 grader Celsius för helåret mellan 1961-1990 och 1991-2020.
Antalet dagar med snötäcke har minskat 16 dagar i snitt sedan 1950. Skillnaden är störst i mellersta Sverige där det finns platser där dagar med snö minskat mellan 24 till 28 dagar under den här perioden.
Det regnar mer idag än tidigare. Årsnederbörden har ökat i nästan hela landet.
Källa: SMHI, Observerad klimatförändring i Sverige 1860-2021
Hur har klimatet förändrats i Svealand?
Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) framträder den starkaste temperaturökningen. I Svealand är temperaturökningen från 1,5° till lokalt över 2,5° under vintern.
Snödjup och dagar med snö: Antalet dagar med snö har blivit färre. För Svealand ligger det maximala snödjupet på en lägre nivå än tidigare.
Nederbörd: Nederbörden under vintern har ökat främst i västra Svealand med 10-20 procent. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Svealand.
Källa: SMHI