Att konstsnösträckan hittills inte behövt bli längre beror på att det i år har kommit mer natursnö.
– Vi har kunnat spara 20 000 kubikmeter snö på grund av att det kommit så mycket natursnö. Men det varierar från år till år, förra året fick vi lägga upp till Vasslan.
”Följd av ostadigare klimat”
Även om det just i år kommit mer natursnö är arrangörerna fortsatt beroende av konstsnö för att kunna snösäkra loppet. Det ingår i den årliga planeringen att tillverka snö för sträckan Mora–Oxberg.
– Det är tråkigt att det blivit så, det är ju en följd av ostadigare och varmare klimat.
Så mycket snö måste Vasaloppet tillverka – sportchefen berättar i klippet
Inställda Vasalopp på grund av snöbrist
- 1932 och 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist
- Officiellt ställdes loppet in även 1934 på grund av snöbrist men det avgörande skälet var att FIS-spelen (föregångare till skid-VM) samtidigt höllls i Sollefteå och knappt 20 anmälningar hade kommit in.
- Under 2020 var det oklart in i det sista om det skulle bli något Vasalopp på grund av den varma vintern och snöbrist
Källa: Vasaloppet och SVT
Hur har klimatet förändrats i Svealand?
Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) framträder den starkaste temperaturökningen. I Svealand är temperaturökningen från 1,5° till lokalt över 2,5° under vintern.
Snödjup och dagar med snö: Antalet dagar med snö har blivit färre. För Svealand ligger det maximala snödjupet på en lägre nivå än tidigare.
Nederbörd: Nederbörden under vintern har ökat främst i västra Svealand med 10-20 procent. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Svealand.
Källa: SMHI