– Det visar sig att PFAS och vanliga medicinrester på något sätt fastnar i parken, värdena har blivit så låga att de inte ens går att mäta, säger Martina Andersson som är VA-ingenjör på det kommunala bolaget WBAB.
I vattenparken passerar det renade vattnet från reningsverket genom bland annat en våtäng och olika dammar för att på så sätt renas ytterligare innan vattnet åker ut i sjön Norra Barken och slutligen Mälaren.
Parken invigdes för drygt ett år sen och ännu har inte hela parken tagits i drift.
– Reningsverket fungerar bra redan i dag men med parken får vi något extra. Den sätter Smedjebacken på kartan och väcker intresse både här i Dalarna och i andra länder.
Hoppas på att någon vill studera
PFAS är ett samlingsnamn för syntetiska kemikalier som används för att göra produkter vatten-, fett- och smutsavvisande. De är väldigt svåra att bryta ner och är i vissa fall giftiga.
Det är ännu så länge oklart vart PFAS-ämnena har tagit vägen i vattenparken.
– Vi är ett vatten- och avloppsbolag så vi har ingen möjlighet att ta reda på det, det behöver man vara biolog eller forskare för, säger Martina Andersson som hoppas att någon framöver ska vilja studera vad som händer med olika ämnen i vattnet under dess väg genom parken.
Det här är PFAS
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Det finns många olika PFAS-ämnen.
På grund av att de flesta PFAS-ämnen är svåra att bryta ner finns de överallt i miljön. Vi får i oss mest PFAS via mat och dricksvatten men också via inomhusluft, damm och konsumentprodukter som innehåller .
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framför allt innan man får barn.
För att vi ska få i oss så lite som möjligt av PFAS finns det gränsvärden för några av de vanligast förekommande PFAS-ämnena i vissa livsmedel och dricksvatten. Gränsvärdena anger hur mycket PFAS maten eller dricksvattnet som mest får innehålla.
Källa: Livsmedelsverket
