– Det är insatsledaren som har varit chef på platsen. Det är han som bestämmer hur släckningsarbetet ska gå till och det är han som bestämmer vad som sak användas, säger miljöåklagare Stig Andersson.

Vid husbranden i Hamre utanför Hudiksvall tog A-skummet som lämpar sig för träbyggnader slut. Enligt åklagaren har då insatsledaren tagit beslut om att fortsätta använda B-skummet, som primärt ska användas vid vätskebränder.

Insatsledaren berättade för rätten under onsdagen att B-skummet användes drygt tio liter under tio minuter. Det räckte dock för att skummet skulle spridas till vattnet. Vatten som fortfarande är odrickbart för drygt tio boende i byn Hamre. Sedan 2015 har de fått hämtat sitt dricksvatten i plastdunkar. Även vattentäkter i närheten är förorenade.

MSB varnade för skum

Åklagaren Stig Andersson menar att insatsledaren varit oaktsam när han använt B-skum.

– 2013 varnade vi för att använda skum, framförallt gällde det B-skum men även skum i sin helhet. MSB har satsat mycket på att få ut fakta kring användning av skum och dess påverkan på miljön, sa en brandingenjör som jobbar för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i rätten under onsdagen.

Ingen vetskap om att skummet var miljöfarligt

Den utrustning som fanns tillgänglig hos Norrhälsinge räddningstjänst när branden inträffade inkluderade B-skum. Men försvarsadvokat Jonas Månsson förklarade för rätten att den typ av B-skum som användes vid insatsen, inte var klassad som hälso- eller miljöfarligt enligt då rådande miljölagstiftning.

– De hade inte kunskap om att B-skum var miljöfarligt, säger Jonas Månsson.

Hör åklagaren och advokaten yttra sig om fallet i klippet ovan.