Ljusdal och Härjedalen – två kommungrannar som valt olika skolvägar

Uppdaterad
Publicerad

Två kommuner i södra Norrlands inland, liknande politisk historia och två socialdemokrater vid makten. Men Ljusdals kommun och Härjedalens kommun har olika syn på frågan om skolor på landsbygden.

Härjedalens kommun har ungefär 10 000 invånare och nio skolor, på åtta orter. Ljusdals kommun har nästan dubbelt så många invånare och tio skolor på fem orter. Ljusdal har alltså valt en mer centraliserad skolmodell.

– Vi har lagom många skolor nu. Man kan inte ha en skola där det inte finns några barn, säger Ljusdals kommunalråd Marit Holmstrand (S).

Dagens glesbygd i Gävleborgs och Jämtlands län

Ett annat politiskt vägval

Hennes kollega i Härjedalen, kommunalrådet Lars Gunnar Nordlander (S), säger att deras många skolor dels beror på att Härjedalen har större avstånd än Ljusdals kommun. Men också på ett aktivt politiskt val.

– Både människor, politiker och skolor finns utspridda över hela vår kommun. Det finns en politisk vilja att behålla byskolorna. Vi har Lofsdalens skola öppen, trots att där bara finns en elev i mellanstadiet. Det säger något om den politiska viljan i Härjedalen, säger Lars Gunnar Nordlander.

20 elever i en skola

Skolan i Lofsdalen har sammanlagt 20 elever, men får vara kvar.

– Avståndet spelar roll. Eleverna skulle ha sju mil till skolan i Sveg. Men vi ser också att skolresultaten är bra och vi lyckas hålla vår ekonomiska ram. Än så länge kan vi ha kvar alla skolor, säger Lars Gunnar Nordlander.

Vad tycker du om skolor på landsbygden – ska de vara kvar? Vilka är fördelarna med större skolor i centralorten. Hur fungerar skolpolitiken i din kommun? Skriv i vår chatt!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dagens glesbygd i Gävleborgs och Jämtlands län

Mer i ämnet