I januari i år ändrades den så kallade EBO-lagen, som innebär att asylsökande har rätt att bo var de vill. Ändringen gör att 32 kommuner nu får peka ut områden dit asylsökande inte får flytta utan att bli av med sin dagsersättning.

Särskilda områden pekas ut

Regeringen valde att låta undantaget omfatta kommuner där det finns områden med särskilt hög långtidsarbetslöshet, mycket låg sysselsättning och utbildningsnivå samt dåligt valdeltagande.

Men flera av de 32 kommunerna har sagt att de inte vill att asylsökande ska kunna flytta till någon del av kommunen utan att bli av med sin ersättning. De tänker anmäla hela kommunen som ett utsatt område, trots att förutsättningarna som gav dem rätt att göra undantag inte gäller i hela kommunen. En av dem är Gävle.

– Ska Gävle kommun lyckas med sitt integrationsarbete så behöver Gävle en paus, säger William Elofsson (M), kommunalråd i opposition.

Gävle bättre än många andra

Syftet är att förbättra integrationen genom att asylsökanden bosätter sig i mindre utsatta områden. Väljer den asylsökande ändå att bo i områden som kommunerna valt att undanta kommer de att förlora sin dagersättning.

Majoriteten S, C, MP och L är inne på en annan linje och tänker också utreda mer om hur och vilka områden det kan handla om. Sätra och Andersberg är stadsdelar som kvalar in enligt förutsättningarna. Men det kan också handla om utvalda specifika adresser.

– Det är inte lagens intentioner att en hel kommun ska kunna klassa sig själv som ett utsatt område, menar däremot Helene Åkerlind (L) kommunalråd.

Men SVT:s kartläggning visar att Gävle har både lägre långtidsarbetslöshet och högre sysselsättning än många andra kommuner i Gävleborg som inte har fått möjlighet att begränsa asylsökandes rätt att bosätta sig där. Söderhamn och Hofors har inte rätt att göra undantag trots att de har lägre sysselsättning.