Det har varit några tuffa veckor i Hudiksvalls kommun. Men nu har organisationen lämnat beredskapsläget och en vardag närmar sig. En ny vardag, på vissa sätt.
– Tekniska förvaltningen kommer titta på att göra permanenta vallar vid badhuset och Glysisvallen. Det är känsliga områden för översvämningar, säger Anders Zetterlund.
Klarar Hudiksvalls kommun att hålla jämna steg med klimatförändringarna?
– Genom åren har vi varit rustade och hållit hyfsat jämna steg. Men så kommer extrema, extrema väder. Och där har vi inte riktigt varit med.
Kommunen står inte för allt
Anders Zetterlund vill dock poängtera att kommunen inte äger hela ansvaret för allt som rör klimatförändringar.
– Skogsägarna har ansvar för skogen. Fastighetsägarna har ansvar för husen. Länsstyrelsen och dammägarna har ansvar för vattennivåerna och flödena där.
– Vi har ansvar för kommunala vägar, våra verksamheter och samhällsviktiga byggnader. Och att komma med räddningstjänsten när det är fara för liv och hälsa.
Kommunen har skött sig bra, efter informationen som har funnits, tycker Anders Zetterlund. Men hjälp behövs framöver, tror han.
Sökte pengar för fel sak
Och hjälp finns, redan nu. Det finns ett statsbidrag för klimatanpassningar att söka genom MSB, vilket Hudiksvalls kommun gjorde 2022.
Men kommunen sökte bidrag för flyttbara översvämningsvallar och bidraget gällde bara permanenta installationer.
– Det hade vi inte kännedom om när vi sökte, säger Anders Zetterlund.
Så kommunen fick avslag och fick betala de 180 000 kronorna själv.
– Vår beredskapssamordnare tolkade det som att vi i alla fall kunde försöka söka för de här flyttbara vallarna.
Statsbidrag för naturolyckor
Statsbidrag för naturolyckor till kommunerna infördes 1986. Anslaget låg i många år på en nivå om 25 miljoner kronor per år, men har varierat under senare år.
Anslaget höjdes till nästan 75 miljoner kronor mellan åren 2017-2020, med undantag för 2019 då anslaget höjdes till 130 miljoner kronor. 2021 minskade anslaget till knappt 25 miljoner kronor. Ansökningsbeloppet har varierat över tid men har alltid överstigit det tillgängliga anslaget. Under 2022 var det tillgängliga anslaget drygt 500 miljoner kronor och för 2023 är anslaget budgeterat till 475 miljoner kronor.
Mellan åren 2010 och 2022 har totalt 820 miljoner kronor betalats ut i bidrag till 58 kommuner.
Exempel på projekt som har finansierats är översvämningskydd i Vellinge, Kristianstad, Arvika och Mölndal samt skredsäkringsåtgärder i Göteborg, Partille, Åre och Vilhelmina. Sedan 2010 har 83 procent av bidraget fördelats till åtgärder för att förebygga översvämning och återstående 17 procent har gått till åtgärder för att förebygga ras, skred och erosion.
Källa: MSB
kommunerna som fått mest i bidrag
Arvika: År 2015-2022. Antal: 8. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 139 602 542
Kristianstad: År 2015-2022. Antal: 5. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 97 176 000
Göteborg: År 2015-2022. Antal: 15. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 61 084 984
Mölndal: År 2018-2022. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 48 337 000
Karlstad: År 2015-2019. Antal: 5. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 40 002 678
Vellinge: År 2019-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 39 517 000
Arboga: År 2015-2021. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 27 792 000
Eskilstuna: År 2022. Antal: 1. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 24 300 000
Härryda: År 2019-2022. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 16 710 315
Vansbro: År 2017-2021. Antal: 4. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 13 931 000
Kungsbacka: År 2015-2017. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 11 675 000
Värnamo: År 2017-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 11 618 000
Orust: År 2017-2020. Antal: 3. Typ av naturolycka: Ras och skred. Summa: 11 328 000
Mark: År 2021-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Skred. Summa: 10 696 500
Stenungsund: År 2017-2022. Antal: 1. Typ av naturolycka: Ras och skred. Summa: 10 588 000
Källa: MSB
