Lillåudden var platsen när barriären under torsdagen monterades för första gången. Ett naturligt val då bostadsområdet vid Mälaren är en av platserna med större risk för översvämningar. Barriären kan även användas vid bland annat skyfall och vattenläckor, samt som konstgjord pool när räddningstjänsten behöver samla brandvatten.
Kan lånas av grannkommuner
Förhoppningen är att skyddet, som kostade drygt 700 000 kronor, ska gå snabbt att sätta upp när vattennivån stiger.
– Det är förhållandevis litet faktiskt, men det är en ganska dyr utrustning att köpa in. Nu har vi skapat oss någon förmåga och så får vi bygga på det successivt om det behövs.
Barriären förvaras hos Räddningstjänsten Mälardalen och kan vid behov lånas ut till grannkommuner.
Sökte inte stöd från MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har avsatt pengar som kommuner kan söka för att förbygga bland annat översvämningar. Västerås är en av många som inte sökt, vare sig till barriären eller någon annan åtgärder.
– Vi blev inte uttagna bland de prioriterade kommunerna för ett antal år sedan. Det finns andra som har en större riskbild och därför bedömer vi chansen att få det som liten, säger Johan Ahlström.
Hans tolkning är också att stödet inte ska gå till prylar som exempelvis skyddsbarriärer.
– Det handlar mer om att bygga bort är min uppfattning.
Statsbidrag för naturolyckor
Statsbidrag för naturolyckor till kommunerna infördes 1986. Anslaget låg i många år på en nivå om 25 miljoner kronor per år, men har varierat under senare år.
Anslaget höjdes till nästan 75 miljoner kronor mellan åren 2017-2020, med undantag för 2019 då anslaget höjdes till 130 miljoner kronor. 2021 minskade anslaget till knappt 25 miljoner kronor. Ansökningsbeloppet har varierat över tid men har alltid överstigit det tillgängliga anslaget. Under 2022 var det tillgängliga anlaget drygt 500 miljoner kronor och för 2023 är anslaget budgeterat till 475 miljoner kronor.
Mellan åren 2010 och 2022 har totalt 820 miljoner kronor betalats ut i bidrag till 58 kommuner.
Exempel på projekt som har finansierats är översvämningskydd i Vellinge, Kristianstad, Arvika och Mölndal samt skredsäkringsåtgärder i Göteborg, Partille, Åre och Vilhelmina. Sedan 2010 har 83 procent av bidraget fördelats till åtgärder för att förebygga översvämning och återstående 17 procent har gått till åtgärder för att förebygga ras, skred och erosion.
Källa: MSB
Här är kommunerna som fått mest i bidrag
Arvika: År 2015-2022. Antal: 8. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 139 602 542
Kristianstad: År 2015-2022. Antal: 5. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 97 176 000
Göteborg: År 2015-2022. Antal: 15. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 61 084 984
Mölndal: År 2018-2022. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 48 337 000
Karlstad: År 2015-2019. Antal: 5. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 40 002 678
Vellinge: År 2019-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 39 517 000
Arboga: År 2015-2021. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 27 792 000
Eskilstuna: År 2022. Antal: 1. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 24 300 000
Härryda: År 2019-2022. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 16 710 315
Vansbro: År 2017-2021. Antal: 4. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 13 931 000
Kungsbacka: År 2015-2017. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 11 675 000
Värnamo: År 2017-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 11 618 000
Orust: År 2017-2020. Antal: 3. Typ av naturolycka: Ras och skred. Summa: 11 328 000
Mark: År 2021-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Skred. Summa: 10 696 500
Stenungsund: År 2017-2022. Antal: 1. Typ av naturolycka: Ras och skred. Summa: 10 588 000
Källa: MSB