När kommuner ska göra grova beräkningar på hur mycket skatt de kommer få in och hur stora kostnader de kommer att ha kan de använda snittkostnader och intäkter som Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram.
Siffrorna är från 2017 och visar vad varje årskull kostar sin kommun, i snitt. De faktiska kostnaderna skiljer sig från kommun till kommun. Men snittkostnaderna visar ändå tydliga skillnader mellan årskullarna.
Vuxna är billigast – äldst är dyrast
Från att man har lämnat skolan och tagit studenten, fram till man fyller 65 är man som billigast. Då kostar man kommunen 27 200 kronor om året, enligt siffrorna från Sveriges Kommuner och Regioner.
Barnen är dyrare för en kommun. En ettåring kostar 159 000 och en 10-åring kostar 181 000. Men dyrast av alla är de riktigt gamla. De mellan 91 och 94 år kostar kommunen i snitt 357 000 per år och de som är 95 år och äldre kostar kommunen 572 600 kronor om året.
Vuxna och äldre bidrar mest
En grov beräkning av vad kommunivånare bidrar med, i form av skatteintäkter och statsbidrag till sin kommun, är att vuxna mellan 20-65 år bidrar med 135 000 kronor om året och pensionärer, personer som är 66 år och äldre, bidrar med 80 000 kronor om året.
Så mycket kostar en genomsnittlig svensk kommuninvånare
0 år – 31 400
1-5 år – 168 500
6 år – 120 600
7-12 år – 181 300
13-15 år – 157 400
16-18 år – 173 700
19-64 år – 27 200
65-74 år – 28 500
75-79 år – 52 100
80-84 år – 99 000
85-89 år – 193 800
90-94 år – 357 000
95-100 år – 572 600
Källa: SKR