Att skapa nya kryptomynt kallas för kryptomining. Processen har fått sitt namn efter arbetet med att bryta guld – då guldbrytning och kryptomining påminner om varandra.
Båda innebär att man investerar tid och arbete för att producera en värdefull tillgång. Största skillnaden är att guldbrytning görs av människor i den fysiska världen medan kryptomining utförs av datorer i cyberspace.
Det finns ungefär 2 000 olika sorters kryptovalutor i världen. De populäraste att handla med är bitcoin, tether och ethereum, enligt kryptobörsen Kriptomat.
Drar lika mycket el som 8 villor
Olika kryptovalutor har olika sätt att mina på. Det finns proof-of-work som innebär att massor av datorer försöker lösa en matematisk beräkning samtidigt. Det här sättet använder bitcoin, som i dag har ett värde strax över 630 000 kronor per bitcoin, enligt kryptobörsen.
En modern och effektiv utvinning drar cirka 155 000 kilowattimmar för att producera en endaste bitcoin. Det är ungefär lika mycket som årsförbrukningen av 8 eluppvärmda villor.
Energisnålare kryptomining
Ett annat sätt är proof-of-stake. Här försöker en dator lösa en matematisk beräkning och massor av andra datorer ger endast grönt ljus när datorn har hittat rätt lösning. Det här sättet drar uppskattningsvis 99,95 procent mindre el än proof-of-work, enligt Energimyndigheten. Sättet används av kryptovalutan ethereum, där ett enda mynt i dag är värd cirka 32 000 kronor.
Lär dig mer om kryptomining i klippet ovan.
KRYPTOLEXIKON
Coins
Coins är samma som kryptovalutor. De största är bitcoin eller ethereum och kan liknas vid börsens storbolag, men det finns även andra typer av kryptovalutor:
• Altcoins är mindre kryptovalutor med större risk. Exempel på en mindre kryptovaluta är BNB eller solana.
• Stablecoins har bundit sitt värde till guld eller en statlig valuta såsom dollarn för att värdet ska hållas stabilt. Tether eller trust token är exempel på stablecoins.
Wallet
Kryptowallets eller plånböcker som det också kallas, är kryptons motsvarighet till ett bankkonto. Plånboken kan vara antingen varm eller kall. En varm plånbok förvaras online, medan en kall plånbok förvaras offline som i en usb-sticka till exempel.
Blockchains (blockkedjor)
Blockkedjan är som en digital dagbok där varje blad eller del är ett block som kopplas till ett föregående block – och bildar en kedja som går att följa. När information läggs till kopieras det till flera datorer istället för en ensam dator.
Blockkedjan är ett sätt att säkerställa affärer och ägande av kryptovalutor. Det är även när ett nytt block läggs till i kedjan som ett nytt kryptomynt skapas – så kallad mining.
Halvering
För att utvinna kryptovalutor krävs en viss arbetsinsats och ungefär vart fjärde år halveras belöningen av arbetet. Man får då hälften så många kryptomynt för samma insats.
Fiatpengar
Är samma sak som en traditionell valuta, såsom kronor, euro eller dollar.
Källa: Ekonomibyrån, ”Det våras för krypto”