Finnarna, som på 1500- och 1600-talet egentligen var svenskar, erbjöds sex års skattefrihet mot att de flyttade till våra skogar och brukade marken som då var värdelös. Dåvarande regent Karl IX såg en vinst i att finnarna efter de första åren av gratis bosättning skulle ge stora skatteintäkter till riket.
– Det lönade sig verkligen för efter de första åren trillade skatteintäkterna in och skogen blev värdefull för landet, berättar Maths Östlund.
Eldade och odlade
Svedjebruket som var finnarnas specialitet innebar att man eldade ned skogsstycken och odlade korn och råg i den näringsrika askjorden.
– De var duktiga på att elda. Kvinnorna ansvarade för nycklarna till husen och skötte djuren, men eftersom det var ett så arbetskrävande jobb att bruka skogsmark fick de ofta hjälpa till även i bruket.
Genom att åka båt över Bottenhavet och gå i land i Gävle hamn kom ca 20 000 finnar till våra svenska skogar.
Fler orter finns kvar
Orter som till exempel Los, Ryggskog, Kvarnberg, Hamra och Karsvall är några av de samhällen som finns kvar från den finska invandringen på 1500- och 1600-talet.