Splittringen i frågan om igångsättningar består. Det finns två sidor, som båda är starkt övertygade om att de följer forskningens resultat.
Socialstyrelsen kom i förra veckan med riktlinjer för hur vården ska hantera graviditetsvecka 41.
Den tidigare nationella riktlinjen kom från NPO, företrädare för regionerna i Sverige. Sophia Brismar Wendel, som sitter med i NPO, säger att första prioritet ska vara att erbjuda alla kvinnor igångsättning i början av vecka 41. Om kvinnan inte vill, eller om det inte finns plats på sjukhuset, ska hon i stället erbjudas en kontroll.
Socialstyrelsen säger nu att vården ska träffa alla kvinnor i början av vecka 41 och göra upp en plan för veckan. De som inte kommer igång av sig själva ska sättas igång så att de är i värkarbete innan 42+0.
De är alltså inte överens om friska kvinnor ska sättas igång på rutin i början av vecka 41, eller inte.
Tre första dagarna skiljer
Thomas Lindén vill poängtera att rekommendationerna på många sätt är lika – med skillnad i hur de första tre dagarna hanteras.
– Om man väljer att ha en annan standardbehandling än det Socialstyrelsen rekommenderar får det ske på den verksamhetens och den personens eget ansvar, säger han.
Minskad barnadödlighet
Anledningen att publikationen som publicerades i januari, som Brismar Wendel nämner, inte fått större tyngd är för att det är en observationsstudie, säger han vidare.
– Man kan se att barnadödligheten har påverkats, men inte vad som har orsakat det, säger Thomas Lindén.
Han tror inte att Socialstyrelsens riktlinje kommer leda till att barn dör.
– Självklart inte! Om det vid kontrollen identifieras någon anledning till att sätta i gång förlossningen bör det såklart göras. Det vi säger är lågt prioriterat, är att rutinmässigt sätta igång förlossningar för gravida utan särskilda risker så fort de kommer in i vecka 41, säger Thomas Lindén.
Hör överläkarens skarpa kritik mot Socialstyrelsen i videon ovan.