Foto: Nadya Norton/SVT

Biogas – ett allt viktigare drivmedel för miljön

Uppdaterad
Publicerad

Intresset för gasdrivna fordon fortsätter och för att klara klimatmålen framåt så kommer gas som drivmedel bli att allt viktigare, menar branschen som möttes i Falkenberg i veckan.

– Gas, framför allt biogas, det kan producerats som en restprodukt från annat avfall. Det gör att gas blir en del av ett helt system, där man tar hand om restprodukter från jordbruk, mat som har kasserats eller andra biorester från skogsindustrin, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Förra året såldes cirka 4 000 nya gasbilar i Sverige och trenden ser ut att håll i sig även i år, enligt branschorganisationen Energigas Sverige. Ur miljöperspektiv kan gasbilar vara ett alternativ. I veckan hölls gasdagarna i Falkenberg, där möttes bland annat branschen och företag. Men också myndigheten Klimatpolitiska rådet medverkade, som har till uppgift att utvärdera hur regeringens politik är förenlig med klimatmålen som satts upp. 

Finns det några nackdelar med att använda gas som drivmedel?

– Ja, det kan det ju göra. Det beror förstås på viken gas vi talar om. Pratar vi om naturgas som många pratar om, så är det fortfarande ett fossilt drivmedel. Man måste göra skillnad på förnybar- och fossilbaserad gas. Fördelen är att du kan jobba från den fossilbaserade och sedan gå över till förnybart och använda samma infrastruktur, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Minska utsläppen från transportsektorn

Sverige har satt upp klimatmål, att 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent jämfört med 2010.    

– Ska vi nå det målet, då är jag övertygad om att vi måste ha olika typer av lösningar. Det kan också handla om att man till exempel ökar förnybart i existerade drivmedel. Vi har ar en fordonspark som kommer att vara relativt gammal 2030 som alltså drivs i dag fossilt och där vi då kanske måste fortsätta ha drivmedel som är mer förnybara, säger Johan Kuylenstierna.

Klimatpolitiska rådet

Den första januari 2018 startade Klimatpolitiska rådet som är en myndighet instiftad av regeringen.

Rådet har till uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat. Myndigheten leds av en nämnd med en ordförande, en vice ordförande och sex övriga ledamöter med vetenskaplig expertkunskap. Ett kansli för Klimatpolitiska rådet finns vid forskningsrådet Formas.

Ledamöter i Klimatpolitiska rådet:

Ingrid Bonde, ordförande och civilekonom

Johan Kuylenstierna, vice ordförande och adjungerad professor i naturgeografi vid Stockholms universitet

Tomas Kåberger, ledamot, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola

Åsa Löfgren, ledamot, docent och universitetslektor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet

Sverker Sörlin, ledamot, professor i miljöhistoria vid KTH

Markku Rummukainen, ledamot, professor i klimatologi vid Lunds universitet

Karin Bäckstrand, ledamot, professor i statskunskap vid Stockholms universitet

Katarina Eckerberg, ledamot, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet

Källa: regeringen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.