Ett av astronomins största mysterium löst – med hjälp av forskning i Onsala

Uppdaterad
Publicerad

Mysteriet med radioblixtar har gäckat astronomer de senaste femton åren. Med hjälp av Onsala rymdobservatorium har man nu lyckats lösa gåtan om blixtarnas ursprung. Förhoppningen är att upptäckten ska leda till tekniska genombrott – som det gjorde med uppkomsten av wifi.

– Vi hade tur, säger astronom Franz Kirsten, som lett forskningen från Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola.

Tillsammans med ett internationellt forskarteam och tolv teleskop, varav ett i Onsala, lyckades Franz Kirsten och hans kollegor spåra de mystiska radioblixtarna till en oväntad plats i spiralgalaxen M 81.

Upptäckten har nu publicerats i Nature och Nature Astronomy.

Tidigare forskning inom astronomi har mynnat ut i tekniska uppfinningar – ett exempel är wifi. Kan upptäckten om radioblixtar innebära något liknande? Häng med till rymdobservatoriet i klippet.

Illustration av en radioblixt från en magnetar. Foto: NASA’s Goddard Space Flight Center/Chris Smith (USRA)

PULSARER OCH RADIOVÅGOR

Pulsar

Neutronstjärna som roterar väldigt snabbt med en extrem exakthet. De skickar ut radiostrålar från sina magnetiska poler. När strålarna riktas mot jorden, och neutronstjärnan roterar ser det ut som en blinkande stjärna. Perioden mellan pulserna kan vara från någon millisekund upp till några sekunder.

En neutronstjärna är en stjärna som har kollapsat och blivit extremt tung och kompakt.

CHIME

CHIME (Canadian Hydrogen Intensitets Mapping Experiment) är ett nytt radioteleskop i Kanada. Det byggdes ursprungligen för att mäta densiteten av materia i universum (framför allt vätgas). Syftet var att beräkna mängden mörk materia för att sedan kunna studera den mörka energins utbredning. Nu används den också för att studera pulsarer och radioblixtar (fast radio bursts).

Observatoriet har ett udda utseende och består av fyra cylindriska reflektorer som är 20 x 100 meter stora.

Radiovågor

Elektromagnetiska vågor med våglängder från 1 mm – 1000 km, jämfört med synligt ljust vars våglängder ligger på 400 nanometer till 700 nanometer. Astronomer använder radioteleskop för att observera radiovågor från rymden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.