Faisa Hussein är uppvuxen på Sloalyckan och hennes föräldrar har bott i området i närmare 30 år. För fem år sedan valde hon att flytta tillbaka igen.
Hon anser att området har fått ett oförtjänt dåligt rykte till följd av att ett fåtal individers agerande, exempelvis vandalisering och skadegörelse, som får stort utrymme i media.
– Det är ett fåtal personer som skapar det dåliga ryktet.
Starta klippet för att höra Faisa berätta om Sloalyckans alla fördelar.
Om Sloalyckan
Sloalyckan byggdes på 60-talet inom ramen för miljonprogrammet. Ett ganska litet område nära centrum men de avgränsande garage- och hyreslängorna betraktas i dag som försvårande omständigheter för känslan att att vara en integrerad del av staden.
Kommunen satsar idag på stöd för aktiviteter, mötesplatser och vuxennärvaro. Budgeten för trygghetsarbete har aldrig varit större och är under 2022 – cirka 4 miljoner kronor för insatser som främst riktar sig till områdena Falkagård och Sloalyckan. Sedan 2019 är 2,5 miljoner årligen öronmärkta för anställda trygghetsarbetare.
Även om Sloalyckan inte är med på polisens lista över utsatta områden bedömer myndigheten det som ett socialt utsatt riskområde. Området är i högre grad präglat av segregeration, ekonomisk marginalisering, låg utbildningsnivå och sårbara familjeförhållanden. Riskfaktorer som kan bidra till bristande framtidstro. Många av de boende är i yngre åldrar som till följd av trångboddhet vistas utomhus i området.
Enligt polisen finns det en ökad risk att yngre rekryteras in i kriminella miljöer.
Källa: Polisen SCB, Falkenbergs kommun
