– Tyvärr har barn med obesitas (fetma) väldigt stor risk att fortsätta ha det som tonåringar och vuxna. Och man vet att obesitas hos vuxna förkortar livet och ger många följdsjukdomar, säger Anton Holmgren, läkare vid barnkliniken i Halmstad och en av medförfattarna till studien.

Fetma hos 3-åriga flickor

Drygt 25 000 barn har via hälsokontroller på barnavårdscentraler i Dalarna, Jönköpings län och Sörmland ingått i undersökningen.

Bland tre- och fyraåringar ökade BMI (kroppsmasseindex) under pandemin. Till exempel lider 3,9 procent av de treåriga flickorna i studien av fetma. Det är omkring en procentenhet högre än innan pandemin.

Bland femåringar upptäcktes däremot inga BMI-förändringar.

Socialt stigma

Enligt Anton Holmgren lider många barn med fetma inte bara fysiskt, utan också socialt.

– Det finns en bild av att det beror på beteende, att man bara behöver skärpa sig. Det blir ett socialt stigma och många barn och ungdomar som lider av obesitas far illa.

Störst problem i utsatta områden

Tydligast var ökningen bland barn i socioekonomiskt utsatta områden.

– Det är skrämmande att det redan i så låga åldrar finns klasskillnader kopplat till risken för övervikt och obesitas, säger Anton Holmgren.

Anton Holmgren är anknuten till forskning inom pediatrik på Sahlgrenska akademin i Göteborg. Den andra medförfattaren till studien är Anna Fält, som forskar inom barnhälsa och föräldraskap vid Uppsala universitet.

I klippet får du följa med till barnmottagningen på Hallands sjukhus i Halmstad och se barnläkaren Anton Holmgren berätta om vad den ökade fetman kan bero på och vad behöver göras.