I en ring på golvet på kyrkans öppna förskola i Simlångsdalen sitter ett gäng föräldrar och små barn och lyssnar. Det är fyra föräldrarpar som berättar om babypottning.

– Vi har haft en babypottningsutmaning, egentligen är den över hela Sverige. Vi har utmanat föräldrar här på kyrkis att våga testa att potta sina barn, säger Jennie Andersson som är en av föräldrarna som berättar om sina erfarenheter av metoden.

Det har blivit ett hett samtalsämne, det som kallas babypottningen. Det handlar om ett alternativ till blöjor där spädbarn lär sig att kissa och bajsa i potta eller på toaletten som ett komplement till blöjor.

”Handlar om att möta barnets behov”

Jennie Andersson ser många fördelar med tidig pottning som ett minskat sopberg av blöjor men också att barnen snabbare blir blöjfria. Hennes egna söner började med pottning, den första vid fem månaders ålder och den andre vid två månaders ålder.

– Jag tänker att det handlar om att möta barnens behov och kommunikation. Jag kommunicerar med mitt barn och ser att han eller hon behöver gå på toa och då ger jag dem möjligheten att göra det istället för att alltid använda engångsblöjan som enda alternativet.

Var det svårt att läsa av barnens signaler, vad som betyder vad?

– Jättesvårt och det handlar inte bara om att man ser det utan det handlar också att sätta barnet på pottan och testa. Det blir en rutin och efter ett tag lär sig barnet att nu sitter jag här, nu är det dags nu ska jag göra ifrån mig.

Press och stress

Men det är inte alla som är odelat positiva till babypottning. Kritik har riktats mot att det blir en press och stress för både på barnen och föäldrarna. Men Jennie poängterar att det inte är potträning som man gör när barnen blir äldre utan att det är ett alternativ och komplement till blöjor.

– Det är naturlig del, likväl  som jag ger mina barn mat och leker med dem så ser jag till att de sitter på pottan istället för att bara byta blöjor och sanera så ger jag dem det alternativet att nu sitter vi på pottan så får vi se vad som händer.