Ulf Petäjä, som är lektor i statsvetenskap, och sociologen Christopher Kindblad håller just nu på att sammanställa och analysera det material som de samlat in under två år. De tycker att det har saknats forskning kring elever med långvarig frånvaro och de vill nu belysa hur samhället hanterar barn med långvarig och oroande skolfrånvaro.
– Om det är så att en person varit frånvarande i tre till sex månader så måste man utreda orsaken till frånvaron och vad den beror på, säger Ulf Petäjä till SVT Nyheter Halland.
Görs inte det i dag?
– Det görs, men på väldigt olika sätt och det skiljer sig mycket mellan olika kommuner när det gäller hur mycket resurser som satsas på till exempel specialpedagoger.
Har identifierat brister
Ulf Petäjä och Christopher Kindblad tycker att det saknas en grund för en samverkan mellan landets kommuner och skolor och därför har de valt att titta närmare på hela den kedja av samhällsaktörer som har ansvar för barnens utbildning.
– Det finns så klart föräldrar som har skuld till att deras barn inte går till skolan. Men det stora ansvaret landar på samhället. Stat, kommun och skola måste tillsätta de resurser och det stöd som krävs för en utbildning som är anpassad efter elevernas förutsättningar, säger Ulf Petäjä.
Deras forskning har visat att varje ”hemmasittare” är hemma av olika anledningar, och att inget fall liknar ett annat. Men det finns en röd tråd.
– Ungdomar med olika diagnoser av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland elever med långvarig frånvaro. Skolan har inte förmått ta hänsyn till deras situation och anpassa undervisningen efter dem, säger Ulf Petäjä.
I dagsläget har de båda forskarna identifierat flera brister som kan vara anledningar till långvarig frånvaro. En av dem är något så grundläggande som att skolorna saknar ett bra system för att kontrollera elevernas närvaro.
– Har man inte koll på vem som går i skolan så kan det ju hända att en Pelle eller en Lisa är borta i tre månader utan att man egentligen får reda på det, säger Ulf Petäjä.
Personalomsättning en orsak
Men borde man inte 2017 upptäcka i grundskolan om en elev är borta i tre månader?
– Jo, men det händer ändå. Och det beror på att det är människor det handlar om. Allt sådant som personalomsättning, vikarier och rektorsbyten gör att det blir svårare att upprätthålla någon statistik över närvaron och frånvaron.
Christopher Kindblad är inne på samma spår. Han menar att samhället förlitar sig för mycket på regler som närvaroplikt. Han tycker att man måste arbeta fram en skolkultur där man främjar närvaron genom att stärka värdegrundsarbetet.
– Systemet faller ju om en enskild lärare struntar i att ta närvaron. Att diskutera värdegrund gör att lärare och elever lär sig att bry sig om varandra mer. Och då kan man också vara snabbare med att upptäcka konflikter och utanförskap, säger Christopher Kindblad till SVT Nyheter Halland.