Bland andra är det mäklarkedjan Svensk fastighetsförmedling som årligen tar fram trendrapporter om grannrelationer. Den senaste gjordes hösten 2024 och visar att sex av tio tillfrågade uppger att de bara möter grannarna i förbifarten, en av tio har ingen kontakt med grannarna alls.
– Vi ser att när relationen mellan grannar är god, så minskar känslan av ensamhet och trygghetskänslan ökar, säger Jennie Skogsborn Missuna, kommunikationschef på Svensk fastighetsförmedling.
Hur väl känner du dina grannar?
Steffe • Har erfarenhet från villa området om 16 hus på liten gränd i västra Stockholm
Vi boende var i ålder 40 år med familj med varierad antal barn med ansvar för hus, trädgårdar i stort sätt samma behov av insatser : vi hjälpte varandra under hela vintrar med bilar att komms fram i snö och is utan att klaga so fort någon fastnade i backen dp vad var alltid någon som var hemma och hjälpte till vi var många som hade gemensamma häckar inget problem när det var dags för klippning så gott som alltid ställde vi upp!
När vi flyttade till boende för seniorer förändrar sammanhållningen på grund av ålder och behoven man har samverkan i Brf man känner alla men aktiviteten är inte så frekvent
Brf sammanhåller medllemmar!
Man väljer själv hur mycket man deltar i aktiviteter det kan vara en fördel! Skötsel av byggnaden sker i samråd i föreningen, trygghetsfrågor är viktig del i föreningen sker i samråd mm
Vi trivs bra med det men vi saknar
gemenskapen från villa området!
Britt-Mari • Bor på landet. Hör vet jag att jag får hjälp om jag behöver, t.ex med bilen. I fjol när det var -39° erbjöds jag att få hjälp med att handla mat. I en samlingslokal förbereds inför ev.kris. Det ska installeras solceller där och möjlighet att duscha m.m. Jag får också hjälp med snöröjning och gräsklippning. Här är det bra att bo. Vi hjälper varandra
Leena • Många i området hälsar, en del kan man prata med helt kort, andra kan man föra längre samtal med, särskilt när man setts några gånger. Jag är pensionär och oftast är det andra pensionärer som vill prata en stund. I vår trappuppgång hejar alla och byter några ord, men flera blir man efterhand mer bekanta med. En äldre trevlig dam är väldigt social, vi har börjat ta små promenader, handla lite i närbutiken och fikar ibland. Eftersom damen är mycket social är det fler i uppgången som umgås och hjälper henne. På så vis blir även närmre bekanta med varandra. Jag är glad för denna gemenskap! Börja tala med varandra! Det mår alla bra av och man känner sig tryggare’
Anna • När jag flyttar in i hyreshus så ser jag till att presentera mej för grannarna. Om vi inte mötts spontant så har jag helt enkelt knackat på hos de närmaste och presenterat mej helt kort.
Sedan är det mycket lättare att tex knacka på o be om att få låna något eller be om hjälp.
Självklart får man känna av om det är ok - men i de flesta fall skulle jag säga att det uppskattats.
Det är en trygghet bara att veta ett ansikte o ett namn. Och om man har någon besvärlig granne så kan man ta andra grannar till stöd.
Win-win.
Får medhåll från forskare och MSB
Mäklarkedjan får också medhåll från docenten i socialt arbete Cecilia Henning, som forskat på området i närmare 40 år.
– De tunna band vi har till människor i grannskap, de har betydelse för välmåendet, säger hon.
Att veta om ens granne pratar ett visst språk, kan köra lastbil eller har sjukvårdsutbildning kan också ha stor betydelse för landets totala beredskap.
– Börja bygg din krisberedskap med dina grannar, uppmanar Anna Wennerström, pressansvarig på MSB.
