Johnny Neinhart är major på Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad, området som förr var F14.

Han är också ansvarig för det lilla museet på området där bland annat tiden som kunglig flygflottilj från 1944 till 1961 – den period på olyckan med Röd Niklas inträffade – finns dokumenterad.

– Det här nya bitarna är väldigt intressanta. Det skiljer sig ju från vad man tidigare tänkt att den kan ha tagit vägen, så man kanske har letat på fel ställe, säger han om de nya teorierna om att det försvunna B18-planet från Halmstad kan ligga i en myr i Jämtlandsfjällen.

Han har tagit del av den utredning som flyghistorikern Henrik Barkmans hittills gjort om flygplanets försvinnande och är imponerad.

Så det här är en trovärdig förklaring?

– Som jag upplever det är absolut en trovärdig förklaring, säger Johnny Neinhart.

Aldrig återfunnits

Minnet av de försvunna besättningsmännen från Röd Niklas lever kvar som bilder på en vägg i museet. Ytterligare 18 ansikten finns på väggen som har rubriken ”Omkomna under flyguppdrag”.

Men de tre från Röd Niklas är de enda som aldrig återfunnits.

Enligt Johnny Neinhart lades stor möda på att leta efter flygplanet och besättningsmännen efter olyckan.

– Vid tiden för haveriet letade man länge. Men när man inte fick något spår efter dem så avtog letandet med åren.

Om detta nu skulle vara nedslagsplatsen hur kommer Flygvapnet att hantera det här tror du?

– Jag kan inte säga exakt vad Flygvapnet kommer att göra, men att man kommer göra något åt det är jag övertygad om. Alla ska följa med hem oavsett skick, säger Johnny Neinhart.

Han drar paralleller till det Fokker-plan som hittades i Vättern 2013 efter att ha varit försvunnet i 76 år. Där tog Flygvapnet upp och begravde kvarlevorna efter piloten. Bärgningen av den nedskjutna DC3:an i Östersjön för drygt tio år sedan är ett annat exempel.