Bild på en svensk soldat med sandfärgad uniform. Svensk flaga bredvid.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det finns en oro” – i klippet ovan berättar Svenska freds mer om samtalen med ungdomarna. Bilden är från Camp Marmal i norra Afghanistan. Foto: Henrik Montgomery/TT

Oro bland unga för att strida utomlands – fler ringer Svenska freds efter besked om Nato

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler ungdomar som ska eller har gjort lumpen hör nu av sig till Svenska freds. De känner en oro kring att behöva strida utomlands när Sverige går med i Nato.

Nu kräver föreningen att regeringen tydliggör vad som gäller.

Hör Svenska freds i klippet ovan berätta om samtalen de får från ungdomar och kritiken mot regeringen.

Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige blir en del i ett kollektivt försvar och omfattas av försvarsgarantier från alliansen. Men det betyder också att svenska soldater kan behöva försvara andra Natoländer i krig utanför Sveriges gränser.

Då kan värnpliktiga skickas till krig i andra länder:

Ung kvinna med Natos logga projicerad över ansiktet

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Kan personer som nyligen gjort lumpen skickas att försvara andra Nato-länder? Än är det inte helt klart men försvarsexperten Robert Dalsjö berättar vad han ser för troliga scenarion. Foto: storyblocks

Svenska freds- och skiljedomsföreningen arbetar opinionsbildande för att konflikter ska lösas utan våld och krig och är emot svenskt Nato-medlemskap.

Natotjänst för värnpliktiga utreds av regeringen

Om personer som gått klart lumpen kan skickas för att strida utomlands vid en kris utreds nu av regeringen.

Regeringen avfärdar kritik om otydlighet kring utlandstjänst för värnpliktiga i Nato – se mer i klippet nedan.

Bild på en man som har blå tröja

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Jörgen Berglund (M) ledamot i försvarsutskottet bemöta kritiken. Foto: Per-Erik Ström/SVT

Vem är värnpliktig?

Det börjar med att du gör militär grundutbildning, lumpen.

Efter grundutbildningen blir du krigsplacerad och ska följa instruktionen i din krigsplaceringsorder. Du kan även bli kallad till repetitionsutbildning för att underhålla och förnya dina kunskaper.

Du kan även kallas in till beredskapstjänstgöring eller, om beredskapen höjs, till krigstjänstgöring. Det är regeringen som bestämmer om det behövs.

Krigsplaceringen som värnpliktig gäller i tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället, men längst till och med det år du fyller 47 år.

Källa: Krisinformation.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet