– Han är alltså avskuren mänsklig kontakt. Han sitter på åtta kvadratmeter. Hans sällskap består huvudsakligen av en tv och en radio förutom att han får mat tre gånger om dagen. En timme om dagen får han gå ut på en rastgård, säger Lars Kruse, 68-åringens advokat.
Det var i höstas som två unga bröder hittades ihjälskjutna. 68-åringen har erkänt att det var han som sköt men hävdar att det var i självförsvar. Den 17 oktober häktades han för första gången och eftersom utredningen inte är klar så vill åklagaren ha mer tid på sig.
”Ser hur människor bryts ner”
– Han har svår hjärtsvikt och förmaksflimmer sedan tidigare. Det sliter så oerhört på dig att sitta under dessa förhållanden. Jag är mycket orolig både för hans hälsa i dagsläget och för hur det ska gå vid en kommande rättegång, säger Lars Kruse som också menar att häktningstiderna generellt har blivit längre.
– Fyra-fem månader var väl max för 15 år sedan. Nu är sex månader ingenting och jag har klienter som suttit över året. Jag ser också hur människor bryts ned.
Anna Broomé är åklagaren som leder utredningen. Hon vill inte låta sig intervjuas men säger att hon inte tycker att 68-åringen suttit särskilt länge med tanke på de allvarliga brottsmisstankarna. Att åklagarna generellt får vänta länge på de rättsmedicinska analyserna är en förklaring till de långa utredningstiderna, menar hon.
Om en person ska häktas avgörs av domstol.
– Det är naturligtvis alltid ett väldigt stort ingrepp att frihetsberöva en person som ännu inte är dömd för ett brott. Samtidigt så är det så att det många gånger är nödvändigt för att man ska kunna göra en bra utredning, säger Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt.
FN-kritik mot häktningstiderna
Men Sverige har kritiserats av FN för att låta misstänkta, särskilt minderåriga, sitta häktade under lång tid och ofta med restriktioner – alltså med begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden. Den senaste statistiken är från 2014 och visar att 329 personer i södra Sverige då satt med restriktioner i mer än två månader. Sju av dem var under 18 år.
Just nu pågår ett arbete på nationell nivå för att korta häktningstiderna.
– Det hade naturligtvis varit bra om man hade kunnat korta tiderna för till exempel rättsmedicinska undersökningar och det hade också varit bra om det gick att hitta alternativ till häktning i vissa fall, till exempel när det gäller barn, säger Ylva Norling Jönsson.