För drygt tio år sedan var en man från Landskrona inblandad i ett knivslagsmål. Han skadade sig allvarligt och berättigades assistans. Men förra året fattade Försäkringskassan misstankar och började själva utreda saken.
Nu, tio år efter knivslagsmålet, menar myndigheten att tolv miljoner kronor kan ha betalats ut felaktigt och kräver därför tillbaka flera miljoner.
Miljarder hindras från att betalas ut
Försäkringskassan betalar årligen ut totalt 249 miljarder kronor, vilket motsvarar fem procent av Sveriges BNP.
– Nästan hälften av pengarna gick till personer med nedsatt arbetsförmåga. Cirka en tredjedel gick till barnfamiljer och resterande består främst av ersättningar för tandvård samt inom arbetsmarknadsområdet, säger Henrik Thapper som är områdeschef på kontrollenheten på Försäkringskassan.
Och de senaste fyra åren har myndigheten krävt tillbaka 4,2 miljarder kronor. Samtidigt har drygt 4,4 miljarder i felaktiga utbetalningar stoppats, vilket gör ett resultat på 8,6 miljarder kronor.
– Det handlar om att vi har blivit bättre på på att upptäcka och effektivare på att kräva tillbaka pengar, säger Henrik Thapper.
Vård av barn och föräldrapenning är till antalet de vanligaste bidragsbrotten medan den organiserade brottsligheten siktar in sig på assistansersättning.
Försäkringskassan: ”Behöver ett systemskifte”
Grundprincipen för svenska myndigheter är de inte får dela information med varandra om det inte finns ett uttrycklig lagstöd för det.
Något som står i vägen för arbetet mot bidragsbrottslighet.
– Vi har lagstiftning som är på gång och vi behöver ett systemskifte i hur myndigheter får byta information, säger Henrik Thapper.
Exempelvis hindrar socialtjänstsekretessen socialtjänsten att dela med sig av information som skulle kunna stoppa felaktiga utbetalningar av underhållstöd och bostadsbidrag.
– I en tid där kanske bidragsbrottsligheten ökar och välfärden är under angrepp behöver vi ha bättre möjligheter till kontroll, säger Henrik Thapper.