Språkombud finns redan i viss utsträckning i kommunen i dag. Fullmäktige har beslutat att det under året ska införas på alla enheter som ger vård- och omsorgsinsatser inom exempelvis hemvård, på vårdboenden och LSS. Enligt omsorgsdirektören innebär det minst ett 60-tal, men det kan bli aktuellt med flera per enhet.

– Det handlar om att stödja språkutvecklingen på arbetsplatsen, säger omsorgsdirektör Annika Andersson.

Konceptet finns i andra kommuner och ombuden har i uppdrag att bland annat stötta kollegor språkligt, exempelvis de som har ett annat modersmål än svenska.

”Tar in personal som inte kan svenska”

Florenta Ganios är ett av språkombuden i kommunen och jobbar som undersköterska inom hemvården. Hon berättar att hon bland annat finns med som stöd när kollegor ringer samtal till anhöriga.

Hon tycker att det varit svårt eftersom många drar sig från att be om hjälp. Samtidigt märker hon att vissa inte hänger med. Enligt Florenta Ganios är det stora problemet att man anställer folk som inte kan tillräckligt bra svenska.

– Det är dåligt att man tar in personal som inte behärskar svenska, vårdtagarna känner sig inte trygga, säger hon.

Språkbrister ett problem

Lars Thunberg (KD) håller med om att språkbrister utgör ett problem i verksamheten i dag, att brukare inte alltid förstår personalen.

– Utmaningen är att vi behöver anställa alla som vill jobba inom vård- och omsorg. Då behöver vi se till att även de som inte är fullfjädrade i svenska också kan anställas.

Innebär inte detta att ännu mer arbete landar på personalen – om de ska vara ansvariga för detta också?

– Jag tror vinsten blir större än det man upplever som en nackdel. Det blir ett lyft för många som är intresserade av språk, säger Lars Thunberg.

I klippet berättar Lars Thunberg (KD) mer om satsningen.