Problemet är att kvinnorna inte kan folkbokföra sig på det skyddade boendet och därför inte heller få förtur i bostadskön efter tolv månader.

– Vi tycker det är synd att kvinnorna som bor i vårt skyddat boende och kommer från andra kommuner inte kan få ta del av förturen utifrån folkbokföringskravet, säger Jenny Ek på Kvinnojouren i Helsingborg.

Hon berättar att det många gånger handlar om kvinnor som flyr tillsammans med sina barn från deras hemkommun och att de under tiden på det skyddade boendet börjat på ny skola, fått vänner och en stabil vardag. Men eftersom de inte kan få en lägenhet så kan de återigen bli tvungna att flytta.

– Då måste de börja om igen och barnen behöver rivas upp igen och bygga ett nytt liv.

Kan strida mot kommunallagen

Socialnämndens nytillträdda ordförande, Matilda Hjelm (M), menar att frågan om att ge personer som är folkbokförda utanför Helsingborg förtur i bostadskön kan strida mot kommunallagen. Något som kommunens jurister nu undersöker.

– Jag skulle gärna se att våldsutsatta personer så enkelt som möjligt kommer ut i boende om det finns ett behov för det. Sen ser jag också att det finns en problematik i att det här behöver vara ett helt system över hela landet för att det ska ske så smidigt och bra som möjligt, säger Matilda Hjelm (M).

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lägger under tisdagen fram ett initiativärende på socialnämndens möte där de föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att utreda hur kvinnor med geografiskt skydd också ska kunna få förtur i bostadskön.