De kalla fallen blir allt fler i Sverige. Nationellt finns det cirka 800 fall av mord och dråp, från 1985 till i dag, som räknas som just kalla fall. De preskriberas inte.

– Under en lång tid har vi haft en galopperande statistik, säger Bo Lundqvist, kriminalkommissarie och chef för Kalla fall-gruppen i polisregion Syd.

Efter att dna-släktforskning hjälpte till att lösa dubbelmordet i Linköping efter 16 år av misslyckanden, har polisen velat använda metoden för att lösa fler kalla fall, men inte fått det. Integritetsskyddsmyndigheten har bedömt att den bryter mot rådande lagstiftning.

– Det är fyra tappade år, säger Bo Lundquist.

Kan bli tillåtet

Regeringen har lagt ett förslag på lagändring som gör att polisen ska få använda dna-släktforskning, men lagändringen träder i kraft tidigast nästa sommar. Trots det har polisregion Syd redan anställt en släktforskare som hoppas kunna hjälpa till att hitta mördare och identifiera brottsoffer.

– Vi behöver den här den här expertkunskapen, inte bara i själva dna-tekniken och hur den fungerar, utan även i släktforskningens mer komplicerade delar.

”Helt avgörande”

Dna-släktforskningen ska inte enbart användas i kalla fall, utan även i nya utredningar. Tidigt efter att mord eller grova våldtäkter har skett skulle polisen kunna använda metoden, om rätt förutsättningar finns, för att söka efter en gärningsperson. Och kanske också förhindra nya brott.

– Det skulle inte bara vara användbart, utan helt avgörande i en del fall. I ytterligare fall skulle man kunna separera bort oskyldiga.