Sedan början av 2000-talet har utpressningsbrott mot företagare och näringsidkare ökat kraftigt. Det visade den rapport som Brottsförebyggande rådet gav ut 2012.

I BRÅ:s rapport står det att risken att drabbas av utpressning ökar om man själv har genomfört svarta affärer av olika slag. Det kan handla om att man har anlitat svart arbetskraft, haft oredovisade intäkter eller köpt stöldgods, obeskattad alkohol eller tobak. Eller om man tar tagit lån på en grå lånemarknad.

Men syftet med utpressning kan också vara att ändra eller få handlaren att lägga ner sin verksamhet, skriver BRÅ. Samtidigt kan utpressning ske på basis av att offren och de kriminella delar samma sociala bakgrund eller verkar på samma område.

Utpressning kan bestå av påhittade ”böter” eller att man ska betala för beskydd. Det är helt enkelt en affärsidé som ingår i den organiserade brottsligheten.

”Gör dig till en svår måltavla”

Jonas Berg, koordinator inom Helsingborgspolisen, säger att det finns saker man som enskild kan göra för att inte bli utsatt.

– Här gäller det att göra sig själv som näringsidkare till svår måltavla. Att inte befatta sig med svart arbetskraft, inte ta genvägar, ha tydliga kontrakt med både kunder och leverantörer så att det inte är några tveksamheter.

Men många upplever rädsla, att det skulle hända dem något om de anmäler.

– Utpressning går ut på att det ska gå snabbt och smidigt att få pengar. Inte att behöva sätta våldet i verket. Här jobbar man med våldskapital, hotar och antyder saker. Men vi vet att om de möter motstånd går de vidare till någonting annat.

Utpressning består av olika delar

Jonas Berg berättar att polisen nyligen gjorde tillslag mot tio butiker på Söder, varav hälften sålde varor svart. Han menar att det är en svag länk som de kriminella använder sig av i utpressning.

– Man måste anmäla så fort man blir utsatt. Ger man efter för de här människorna minsta lilla så är man fast i deras nät. Då tar det inte slut. Så det viktigaste är att säga nej, inte gå med på någonting och polisanmäla.