Svenskarnas skulder till Kronofogden är rekordhöga, men samtidigt har myndigheten fått in lika många betalningsföreläggande kopplat till lån och krediter som under hela förra året.

– Jag är väldigt orolig. Vi har 130 miljarder kronor i skulder på indrivning hos oss, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Vill sjösätta flera reformer

Det är bland annat därför regeringen och Sverigedemokraterna vill genomföra flera reformer. Bland annat vill man ställa högre krav på de som lånar ut och de som ger kredit till privatpersoner måste ha banktillstånd.

Om förslaget går igenom ska ränteavdraget för blancolån halveras till 50 procent för beskattningsåret 2025 och helt avskaffas till 2026. En alldeles för snabb nedtrappning enligt flera myndigheter.

– Risken är att fler hamnar i en skuldfälla och det är en tragisk konsekvens av det, säger Marita Stureson som är budget- och skuldrådgivare i nordvästra Skåne.

Tusentals fler ärenden hos Kronofogden

Kortsiktigt skulle reformen bland annat leda till att Kronofogden får 15 000 fler ärenden men som i längden skulle minska skuldsättningen i Sverige.

– Vi skulle vilja att nedtrappningen sker på fem år, då hade färre hamnat hos oss. Samtidigt förstår vi att regeringen går hårt fram eftersom vi inte har haft ett så här stort inflöde till Kronofogden sedan 1990-talet, säger Davor Vuleta.

Att det behövs mer tid har flera instanser skrivit i sitt remissvar till regeringen.

– Vi tycker inte att skattemedel ska subventionera konsumtion. Däremot tycker vi att man skulle dra ut nedtrappningen under en längre tid för att mildra den här smällen som det kommer blir för ganska många, säger Marita Stureson.