De svenska hushållens skuldsättning ökar och skulderna hos Kronofogden har skjutit i höjden. Nu vill regeringen införa nya åtgärder för att förhindra att fler hamnar i skuldfällan.

Vill sänka trösklarna

Bland annat vill man ge Finansinspektionen i uppdrag att höja det så kallade bolånetaket – från 85 till 90 procent. Anledningen är att många svenskar ”toppar upp” sina bolån med blancolån för att ha råd med kontantinsatsen. Följden blir höga räntor och svårbetalda skulder.

– En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett pressmeddelande.

Ränteavdragen kvar för bolån

Man vill också trappa ned ränteavdraget för blancolån. Om allt går som det ska ska avdraget för dessa lån vara borta 1 januari 2026.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) understryker att nedtrappningen gäller just lån utan säkerhet. Det gäller alltså inte för bostadslån.

– Ränteavdragen är mycket betydelsefulla för hushållen, att ta bort eller trappa av dem skulle vara väldigt dyrt för hushållen, säger han till TT.

Calmfors: ”Småduttande”

De nya förslagen tas emot med viss skepsis av experter.

– Det är för mycket småduttande. Det är svårt att se något systemtänk, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, till TT.

Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta, tycker att fokus bör ligga på amorteringskraven.

– I praktiken spelar nog inte det här jättestor roll. Det viktigaste är att man tittar på amorteringskraven, säger han till TT.

Regeringen ser sedan tidigare över utformningen av amorteringskravet i en utredning. Hur amorteringskravet kan förändras är ännu inte klart – utredningen ska vara klar senast i oktober i år.