I norra Skåne utanför Perstorp pågår Lunds universitets långtidsmätningar av hur mycket koldioxid skogen tar upp eller avger.

– Vi kan registrera exakt hur mycket, säger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet.

I en 150 meter hög mast och i skogen finns instrument som mäter koldioxidutbytet. Skogen tar både upp och avger koldioxid.

När träd växer binder de koldioxid genom fotosyntesen och den svenska skogen tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Men balansen påverkas av tillväxt, sortval och avverkning.

– Det gäller att förbereda sig och bygga bestånd som är hållbara och motståndskraftiga mot skador, säger Anders Lindroth.

80-tal mätstationer i Europa

Han har varit med att i Europa bygga upp ett forskningsnätverk ICOS, Integrated Carbon Observation System med ett 80-tal ekosystemstationer som kan användas för att mäta hela regioner.

Tillsammans med kollegor studerade han hur torkan 2018 påverkade kol- och vattenbalanser i elva skogar i Sverige, Finland, Danmark och Estland och kunde då se att skogen i söder band mindre koldioxid det året . De rena tallskogarna i norra Sverige och Finland klarade sig bättre. Men i granskogen kring Hyltemossa blev upptaget nära noll.

– Året därpå, som var bra förhållandevis klimatmässigt, blev det mer utsläpp än upptag i söder, säger Anders Lindroth.

Årets torka syns i mätningarna.

– Nu sitter vi här med ett torrt klimat igen och vi vet inte var det kommer att sluta men vi följer det och kommer att veta svaret när året har gått, säger han.   

Se forskarna klättra i den 150 meter höga masten i klippet och hör vad de säger om årets torka