Men nu är förändringar på väg som välkomnas av många, bland annat Tryggare Sverige. Skolsäkerhetsutredningens har lagt flera förslag för skärpt säkerhet i skolan och 17 december kom slutbetänkandet.
– Det är utmärkta förslag. De kommer att innebära att skolorna måste jobba mer systematiskt med säkerhet- och trygghetsfrågor, säger Magnus Lindgren.
Förslag om ökat säkerhetsansvar för skolan
Syftet med hela utredningen är öka skolans brottsbekämpande arbete där skolan (genom skolans huvudman) får ett lagstadgat säkerhetsansvar.
Konkret föreslås exempelvis att skolan får en skyldighet att kartlägga brottslighet inom skolverksamheten, ta fram en analys av orsakerna för att sedan kunna sätta in relevanta brottsbekämpande åtgärder. Samverkan med andra samhällsaktörer är också en viktig del, men informationsutbyte med exempelvis polis och socialtjänst.
Stiftelsen Tryggare Sverige, en oberoende tankesmedja som bland annat arbetar för ökad trygghet i skolan, är kritisk till att samhället hittills inte tagit på allvar det faktum att skolan är den vanligaste brottsplatsen för barn och unga.
Kallas mobbning på skolan – misshandel utanför
– Det som sker i skolan kallas kränkning och mobbning, men under dygnets övriga timmar kallas det olaga hot, misshandel och övergrepp i rättssak, säger Magnus Lindgren, som själv arbetat som polis.
Ingen skulle acceptera att bli behandlad på det sättet på sin arbetsplats och på många arbetsplatser finns dessutom säkerhetsavdelningar, tillägger han.
Flickan i Åre kommun fick till slut upprättelse i form av skadestånd, efter ett beslut av Skolinspektionens barn-och elevombud. Men den typen av skadestånd är ovanliga.
Enligt Magnus Lindgren har kommuner och skolor hittills inriktat sig på att förebygga det ovanliga, som sällan händer: skolattacker. Sedan 1960-talet har ett tiotal dödliga skolattacker inträffat i Sverige.
– Medan det inte funnits ett lika systematiskt arbete mot mer vardagliga brott och kränkningar i skolan, säger han.
Men nu finns förutsättningar för att äntligen få till stånd en positiv förändring, om förslagen från Skolsäkerhetsutredningen genomförs, slår han fast.
Skolsäkerhetsutredningen
Skolsäkerhetsutredningens betänkanden:
• Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28)
• Skolor mot brott (SOU 2024:17)
• Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet – skolans och socialtjänstens behov (SOU 2024:87)
Regeringen tillsatte utredningen med syftet att barn, elever, lärare, rektorer och annan personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö (dir. 2022:86). Utredningen hade från början inriktning mot att förebygga, förhindra och försvåra skolattacker. Genom tre tilläggsdirektiv (dir. 2023:22, 2023:120 och 2024:7) utvidgades det ursprungliga syftet med olika frågeställningar som handlar om att motverka alla former av brott inom skolväsendet och i samhället, det vill säga inte enbart skolattacker eller grövre våldsdåd. I juni 2023 lämnade vi delbetänkandet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) och i mars 2024 lämnade vi ytterligare ett delbetänkande, Skolor mot brott (SOU 2024:17).
I utredningen Skolor mot brott föreslår utredarna att säkerhetsarbete ska bli ett nytt ansvarsområde inom skolan och som ska slås fast i skollagen. Skolan ska bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete, skriver utredarna.
Konkret föreslås bland annat att skolan blir skyldig enligt lag att kartlägga, analyser och åtgärda brottslighet som förekommer i samband med skolverksamheten. Kartläggningen ska dokumenteras i en lägesbild och åtgärderna i en åtgärdsplan, vilka ska följas upp kontinuerligt.
Utöver det förslås också att varje skola ska ha en beredskap för allvarligare våldsbrott.
(källa: regeringen)
