Kronhjortarnas framfart har bland annat resulterat i att ett 30-tal av Oscars tjurar hamnade ute på E 45 efter att hjortarna rev stängslet till en hage. I vinter har Oscar börjat utfodra kronhjortarna för att de ska hålla sig borta från tjurarnas hagar, vilket också gjort problemet lite mindre.

Men det går åt nästan lika mycket foder till hjortarna som marken producerar, säger han. Det gör att större delen av tjurarnas mat måste fraktas till gården. Förra vintern ansökte Oscar om skyddsjakt, men det gav bara kortvarig effekt.

– Då sköts ju ett antal hjortar nattetid, men ganska snart var det likadant igen. Dessutom känns det inte riktigt bra att ställa ut foder, ungefär som en åtel, för att skjuta dem där.

”Intresset finns inte”

Oscar menar att jakten i området inte fungerar som det är nu.

– Tilldelningen har höjts från 22 till 68 stycken, men det är fortfarande 47 kvar att skjuta. Intresset att jaga kronhjort finns helt enkelt inte här. Jägarna gör inget fel, för man kan inte tvinga någon, men är man ett viltvårdsområde så måste ju det skötas om. Jagar man inte själv så måste man öppna upp för andra, där måste det till en förändring.

Länsstyrelsen: ”Viktigt med dialog lokalt”

Det är markägare och jakträttshavare i ett område som gemensamt har ansvaret för att ta fram en skötselplan för kronhjorten. I dag görs ingen systematisk årlig inventering av kronhjort i länet, likt den som görs för älg. Men utifrån till exempel hur mycket skogsskador man ser och hur mycket kronhjort man bedömer finns, så ska man i skötselområdet komma överens om hur många hjortar man kan jaga.

Länsstyrelsen menar att det kan finnas flera orsaker till varför man inte skjuter sin tilldelning, men att det är viktigt att det finns en lokal dialog och samarbete mellan alla som känner sig berörda av kronhjorten.