Länsstyrelsen valde en helt ny infallsvinkel när det skulle beslutas om skyddsjakt på järv. Enligt en uträkning man presenterade så skulle 13 järvar som plockas bort i preventivt syfte i slutändan leda till att 3 500 renkavlar förskonades från angrepp.

Det här tillvägagångssättet, alltså att besluta om skyddsjakt i förebyggande syfte, överklagades av Svenska Rovdjursföreningen – som fick rätt i förvaltningsrätten.

Ingen preventiv jakt

Länsstyrelsen valde att gå vidare med ärendet och vände sig därför till den högre instansen kammarrätten. Även här går man på Rovdjursföreningens linje. Det är inte tillåtet att besluta om skyddsjakt innan verklig skada konstaterats.

Argumenteringen bygger bland annat på att järv i dagsläget inte ligger på en gynnsam bevaradestatus. Det ska alltså finnas för få järvar för att stammen ska anses som livskraftig.

Beslutet att länsstyrelsen i Jämtland på egen hand får besluta om skyddsjakten är rätt färskt och togs för bra precis ett år sedan. Men helt nyligen har Naturvårdsverket tagit tillbaka den funktionen.

Skada måste konstateras

I korta drag eftersom man anser att Jämtland varit för generös i tilldelningen. Visserligen finns det anhopningar av järv och andra rovdjur kring vissa samebyar, vilket ju i sig kan motivera skyddsjakt om det konstateras att de gör stor skada. Men, då måste alltså konkret skada vara konstaterad.

Och bevarandestatus räknas på den samlade stammen i hela landet. Skulle ingen jakt på järv ske bedömer Naturvårdsverket att det skulle ta fyra år att få en livskraft järvstam.

Om nuvarande jakttryck skulle behållas, tar det 18 år.