Mitt på Bynäset ligger en gammal brandövningsplats från tiden när detta ingick i F4:s övningsområde. Det medel som används för att släcka elden innehåller ett miljögift som heter PFAS.
Det misstänks kunna orsaka cancer och sköldkörtelsjukdomar. Dessutom visar studier att födelsevikten hos barn sjunker om mamman har PFAS i kroppen.
Att kunna tillgodogöra sig vaccin ska också försämras.
– På några ställen är det väldigt höga halter av PFSA på Bynäset. Bland annat i en damm med avrinning, berättar miljö- och hälsochefen i Östersund, Ann-Charlotte Skoog.
Giftet rinner även ut i Storsjön där det nu lägger sig i bottensedimentet.
Försvaret, som har ansvar för saneringen, har i flera år tittat på problemet. Till Ekot sa deras hållbarhetschef Håkan Johansson på måndagen att man ännu inte hittat någon ekonomiskt försvarbar metod som klarar saneringen.
Se mer i videon.
PFAS
PFAS är samlingsnamn för 4700 industriellt framställda kemikalier
Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner.
Vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö.
I Sverige har ett tjugotal olika PFAS mätts i människor och vilda djur.
Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.
Den största utsläppskällan av PFAS som identifierats i Sverige är från användning av brandskum vid brandövningsplatser.
PFOS och PFOA har identifierats som farliga för både hälsa och miljö.
PFAS ger skadliga effekter i djurstudier, men det är osäkert om de halter som människor utsätts för ger några risker.
PFAS tas lätt upp i kroppen. Till skillnad från andra miljögifter som dioxiner och PCB:er så lagras inte PFAS i fett. Istället binder de till proteiner i kroppen och ansamlas framförallt i levern och i blodet men även i lungorna och njurarna. Halveringstiden varierar från några dagar till flera år för olika PFAS.
Källor: Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket