– Vill vi ha värdefull natur kvar på vissa platser behövs åtgärder. En lagändring krävs för att utövandet av allemansrätten ska kunna styras, framför allt utanför skyddade område, säger miljöjurist Nils Hallberg vid Naturvårdsverket.

När allt fler vill vistas i naturen, och i synnerhet när många besöker populära platser samtidigt, då blir det problem. Det har vi berättat om i en serie reportage. Ett exempel är Blanktjärn i Vålådalens naturreservat, där antalet besökare femdubblades mellan 2014 och 2019, vilket medfört ett förödande naturslitaget.

Kan inte styra besökstrycket

Allemansrättens utformning diskuteras nu på många håll. Miljöjurist Nils Hallberg vid Naturvårdsverket är en av dem som konstaterar att allemansrätten inte är utformad efter vårt moderna sätt att använda den.

I skyddade naturområden, som naturreservat och nationalparker, är det möjligt att genom föreskrifter styra besökstrycket och därigenom värna särskilt känslig natur. Det är vad som skett i Blanktjärn i Vålådalens naturreservat, där tillträdesförbud införts.

Värre är det utanför skyddade områden, till exempel fjälleden som kallas Jämtlandstriangeln. Där råder ”bara” är allemansrätten och det gör att det inte finns möjlighet till några markavstängningar, även om det skulle behövas av naturskyddsskäl eller för att värna rennäringen.

Därför behövs en förändring, ett komplement till allemansrätten i form av en förändrad lagstiftning, för att möta kraven från vårt moderna samhälle, fastslår miljöjurist Nils Hallberg.

Kom på 40-talet

Allemansrätten har funnits länge som sedvanerätt, men det var på 40-talet som den kan sägas ha blivit ett vedertaget begrepp.

Detta i samband med att folkhemmet byggdes upp och svenskarna började få rätt till semester.

Men sedan dess har mycket förändrats. Vi har längre semestrar idag, vistas mer i naturen och ägnar oss åt ett friluftsliv som i många avseenden ser helt annorlunda ut än på 40-talet.