– Målet är bland annat att ta reda på hur myskoxen hjälper den biologiska mångfalden på fjället, säger Elin Ringkvist som är verksamhetschef på Myskoxcentrum i Tännäs.
Till exempel påverkar de växtligheten.
– Myskoxarna äter det mesta och ser till så att det inte blir förbuskning på kalfjällen.
Samlar bajs för analys
Projektets fältarbetare besöker myskoxarna på fjället flera gånger för att samla in så mycket fakta som möjligt. De tar också med sig bajs från myskoxarna som sedan analyseras.
Tanken är att resultaten från inventeringen ska användas för att underlätta för myskoxarna att leva vidare i fjällvärlden i västra Härjedalen. Flocken har minskat till mindre än tio djur idag.
Projektet Myskoxe 2030
Myskoxe 30 är namnet på projektet som drivs av Lycksele Djurpark, Vildriket, Myskoxcentrum i Tännäs och Skånes djurpark.
De samverkar med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), University of Toulouse, Naturskyddsföreningen Västra Härjedalen och Svenska Djurparksföreningen.
Myskoxen levde naturligt här för 30 000 år sedan, men den lilla stam som är kvar härstammar från djur som planterades in i Norge så sent som på 1940-talet.
Syftet är att bevara den svenska myskoxstammen.
