Utredningens förslag innebär att kommuner även fortsättningsvis kommer att kunna säga nej till vindkraft, men att det kommunala vetot i dess nuvarande form försvinner.
Detta gör att kommunen inte kommer att kunna säga nej i ett sent skede – och utan motivering – som idag. Istället föreslås att en ny lag införs som innebär att kommunen ska lämna ett så kallat lokaliseringsbesked. Beskedet ska ges i ett tidigt skede och enbart avse om ett område anses som lämpligt för vindkraft.
I praktiken kommer det här att innebära att det blir svårt för kommunen att backa när man väl givit klartecken, det vill säga från ett positivt lokaliseringsbesked.
Tydligare rättsprövning välkomnas
Vindkraftsutredningens förslag att göra processen tydligare välkomnas på många håll. Men samtidigt finns en oro över att det kommunala inflytandet minskar. Det står klart nu när utredningens remisstid snart går ut.
Men medan de socialdemokratiska kommunalråden i Strömsund och Härjedalen, Susanne Hansson och Lars-Gunnar Nordlander, tonar ner sin oro uttrycker exempelvis det centerpartistiska kommunalrådet i Krokom, Karin Jonsson, sin skepsis desto tydligare.
I Härjedalen har kommunen en i grunden positiv inställning till vindkraft, medan inställningen i både Strömsund och Krokom är oklar. Där håller kommunerna på att revidera vindkraftsplanerna.
Oro för minskad demokrati
Det skiljer sig också inom en och samma kommun. Tjänstemannaförslaget till remisssvar från Härjedalens kommun är exempelvis skarpare i sin formulering än vad kommunalrådet uttrycker:
”Kommunen ser samtidigt att inflytandet och möjligheter till lokal demokrati minskar med utredningens förslag, vilket vi ser som mycket negativt.”
Vad kommunalråd Lars-Gunnar Nordlander (S) i Härjedalen tycker kan du höra i klippet ovan, där även Karin Jonsson (C) kommenterar utredningen.
Vindkraftsutredningen och det kommunala vetot
För att vindkraftsparker ska kunna byggas idag måste kommuner ge klartecken för att tillstånd ska ges. Men efter stark kritik mot det kommunala vetot tillsatte regeringen en utredning som skulle ge förslag på förändringar för att stärka rättssäkerheten och effektiviteten i prövningen av vindkraftsanläggningar.
Utredningens förslag innebär alltså att kommuner även fortsättningsvis kommer att kunna säga nej till vindkraft, men att det kommunala vetot i dess nuvarande form slopas.
Det innebär att kommunens inflytande begränsas till att enbart beslut om mark-och vattenanvändningen, alltså att avgöra var det är lämpligt med vindkraft. Bedömningen förs in i översiktsplanen, som blir det styrande dokumentet.
Har kommunen väl bedömt ett område som lämpligt för vindkraft och ett bolag ansöker om att få bygga där kan kommunen inte avstyrka det. Ett positivt lokaliseringsbesked kommer sedan att vara en förutsättning för att en ansökan om vindkraftsutbyggnad ska kunna lämnas in.
Själva ansökan hanteras i en tillståndsprövning.
”Utredningens förslag innebär att det blir en tydlig skillnad mellan kommunala bedömningar och själva tillståndsmyndighetens prövning”, skriver utredarna.
Tillståndsmyndigheten – i första hand länsstyrelsen – prövar om vindkraftverken kan ges tillstånd med hänsyn till exempelvis natur-och miljöintressen.
Det här innebär att det kommer att vara svårt för kommunen att backa från ett lokaliseringsbesked när det väl givits. Det kommer bara att vara möjligt om det finns särskilda skäl.
Det här framgår av den statliga utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning”.
I länet har fyra kommuner fått möjlighet till direktremiss: Krokom, Strömsund, Berg och Härjedalen.