De senaste åren har det varit en kraftig ökning av antalet fasta kameror inom polisregion Nord. Vid årsskiftet 24/25 finns 155 fasta kamerapunkter och 28 tillfälliga. 2020 fanns 20 fasta kamerapunkter.

Syftet med kamerabevakningen är att klara upp fler vardagsbrott som stöld, misshandel, langning, misshandel och annat.

– Med kamerorna kan vi gå in och titta live, men vi kan också titta bakåt i tiden och följa ett händelseförlopp. Vi kan också ta ut bilder på misstänkta gärningsmän, säger Åsa Söderkvist.

Men nu konstaterar polisen att kamerabevakningen behöver kompletteras med drönare. Exakt hur många som nu kommer att finnas i polisområde Östersund – efter förändringen – vill polisen inte uppge av hänvisning till sekretess.

Större områden kan bevakas

Det var dagen före julaftonen som beslut fattades om att underlätta kamerabevakning med drönare i Östersund och på Frösön. Ett beslut som innebär att drönare snabbare kan sättas än tidigare.

Därmed kommer större områden att kunna bevakas.

– De kommer både att ge oss en bild av det som sker här och nu, så vi att vi kan styra våra resurser till rätt plats vid rätt tidpunkt, säger Åsa Söderkvist.

Dessutom kommer drönare att kunna använda vid större evenemang som Storsjöyran.

Sjufaldig ökning på fem år

Ökningen från 20 fasta kameror år 2020 till 155 nu innebär en sjufaldig ökning.

SVT: Antalet kameror har ökat rejält senaste åren. Hur ser ni på kritiken som finns om att kameraövervakningen är integritetskränkande?

– Vi hör inte den kritiken nästan alls idag, inte som för ett antal år sedan. Bevakningskameror är så vanliga dag, säger Åsa Söderkvist och tar kamerabevakning vid butiker, bussar och taxibilar som exempel.

Den som fått tillbaka sin stulna cykel tack vare kamerabevakning – eller den som blivit misshandlad och sedan ser att någon blir dömd för den misshandel – anser nog att fördelar väger tyngre än nackdelarna, menar hon.

– Då väger det tyngre att brotten klaras upp än att man blir filmad, säger Åsa Söderkvist.