Dan-Olof Rooth är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och var med i undersökningen. Den genomfördes 2007, men är fortfarande relevant, anser han.

– Absolut. De slutsatser vi kom fram till då gäller även idag. Personer med namn från Mellanöstern är den mest diskriminerade gruppen.

Lättare för européer

Andra undersökningar visar däremot att personer med europeiska namn har ungefär samma förutsättningar som de med vanliga svenska namn.

Vad kan det bero på? Är det okunskap eller kan det finnas ett mått av rasism?

– Det gick vi vidare på och det tyder inte på rasism, säger Dan-Olof Rooth.

– Det är mer att namnet signalerar något osäkert eller ger dålig association, som gör att man i stressade situationer tenderar att välja bort det som är osäkert. Så det är mer subtila processer som styr, verkar det som.

Namnet är en identitet

Professor Rooth anser inte att namnet har en helt avgörande betydelse för ökad möjlighet att få jobb. Skillnaden i undersökningen var inte så pass stor tycker han.

– Ett namn är ju lite av en identitet och de resultat vi har fått fram är inte så starka att man ska behöva byta namn för att få jobb.

I klippet ovan hör du professor Dan-Olof Rooth förklara hur undersökningen gick till och vad de kom fram till.