Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Jämställdhetsmyndigheten har under de senaste åren konstaterat brister i hur svenska domstolar och socialtjänster bedömer risken för barn att utsättas för våld av en förälder efter separationen.
För att kunna veta om ett barn utsätts för våld är det avgörande, enligt Ole Hultmann, att man inhämtar uppgifter från bland annat barnet själv.
– Man behöver ha ett barnperspektiv, det behövs kunskap om våld och effekterna som våld kan ha, säger Ole Hultmann.
Så kan barn skyddas bättre
Ole Hultmann har tillsammans med en grupp forskare arbetat under de senaste åren med att ta fram ett metodstöd för att kunna genomföra riskbedömningar på ett strukturerat och säkert sätt. Metodstödet heter iRiSk och har redan implementerats hos socialtjänsterna i bland annat Region Värmland, flera områden av Stockholms län och Jönköping.
– Generellt sett har man inte en strukturerad metod för att göra riskbedömningar i dagsläget, vi behöver en kompetenshöjning, säger Ole Hultmann.
METODEN KAN ANVÄNDAS FÖR ATT BEDÖMA RISKER FÖR BARN
iRiSk är ett metodstöd för att bedöma risker för barn när en omsorgsperson utövar våld i familjen. Arbetet drevs under 2010-talet av en forskargrupp ledd av professor Anders Broberg på uppdrag av Socialstyrelsen. Det har fortsatt under ledning av professorerna Maria Eriksson och Ulf Axberg.
iRiSk fungerar som ett fördjupande bedömnings- och beslutsstöd i utredningar kring våld i hemmet, som skett antingen mot barnet själv eller mot en förälder/omsorgsperson. Det som framkommer under intervjuer och i frågeformulär syftar till att, ihop med övrigt utredningsmaterial, ligga till grund för bedömningar och beslut gällande barnets behov av skydd, stöd och behandling.
Arbetet med iRiSk löper i tre steg:
1- Fördjupad kartläggning – Omfattning och typ av våld kartläggs genom formulär.
2- Risk- och skyddsintervjuer – Intervjuer genomförs. Ordningen på intervjuerna kan anpassas till vilken typ av ärende som utredningen handlar om. Vanligtvis intervjuas den våldsutsatta föräldern först, följt av föräldern som utövat eller misstänks ha utövat våld. Avslutningsvis genomförs barnintervjuer.
3- Analys och bedömning – Det insamlade materialet analyseras utifrån fem aspekter: Våldets farlighet, barnets agerande i våldssituationer, barnets perspektiv på risk och skydd, utvecklingsrisker samt behov av omedelbara insatser och säkerhetsplanering.
Metoden iRiSk har implementeras i bland annat Region Värmland och resultaten ska följas upp och en grupp av forskare och experter.
Läs mer om iRisk här
Källa: Socialstyrelsen