Bakgrunden är en ny strikt tolkning av gällande artskyddslagstiftning, en tolkning som slagits fast i ett antal domar i mark-och miljödomstolen och EU-domstolen det senaste året.
Det här medför nu ett större ansvar för den enskilde markägaren att redogöra för hur en avverkning eller annan skogsbruksåtgärd kommer att påverka fridlysta växt-och djurarter inom ett aktuellt område.
Hänsyn till varje fågel
När det exempelvis gäller fåglar så är idag alla vilda fåglar fridlysta enligt artskyddsförordningen.
Tidigare har markägare behövt redogöra för vilken påverkan en avverkning skulle ha på hotade fågelarter. Men med den striktare lagtolkningen som nu slagits fast behöver markägaren framöver ta hänsyn till alla vilda fåglar – och inte bara till varje enskild fågelart utan till varje enskild fågel.
Större markägaransvar
Eller som Skogsstyrelsen formulerade det i ett pressmeddelande: hänsyn ska tas till ”samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.”
Det här innebär att markägare i större utsträckning än tidigare kommer att behöva skicka in kompletterande underlag och utredningar till Skogsstyrelsen när det gäller påverkan på fridlysta arter.
Sverige bröt mot lagen
Det var häromveckan som Skogsstyrelsen gick ut och meddelade att den nya strikta tolkningen av artskyddslagstiftningen nu kommer att tillämpas. En tillämpning som fått stark kritik, inte minst från små skogsägare och skogsbolag. Samtidigt har den också välkomnats från naturskyddshåll.
Bakgrunden är alltså ett antal vägledande domar, bland annat ett avgörande av EU-domstolen i mars 2021 där det slogs fast att Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte följde EU-lagstiftningen i vissa delar och behövde vara striktare än tidigare.
Mer om vad den nya strikta tillämpningen innebär hör du Helena Eriksson, distriktschef vid Skogsstyrelsen i norra Jämtlands län, berätta i klippet ovan.
Och i videon nedan förklarar Helena Eriksson mer om bakgrunden till dagens rättsläge.
Artskydd, vägledande domar och den nya tillämpningen
Bakgrunden till att hänsyn ska tas till varje enskild fågel är en formulering i Artskyddsförordningen.
När det så kallade Fågeldirektivet fördes in i artskyddsförordningen användes formuleringen ”alla vilda fåglar” för att definiera vilka fågelarter som skulle omfattas, istället för att en precisering gjordes av vilka fågelarter som främst behövde skydd. Men fram tills nu har tolkningen ändå varit att hänsyn bara ska tas till de hotade fågelarterna, inte samtliga arter. Det är tolkningen av det här som nu skärpts.
De domar som den strikare tolkningen vilar på har meddelats både i mark-och miljödomstolen och EU-domstolen den senaste året.
När det gäller domarna från mark- och miljödomstolarna har de visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas mycket strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Domarna visar även att betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt miljöbalken.
Miljöbalken är tydlig med att det ligger ett kunskapskrav på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Det innebär att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ta reda på vilka arter som finns i skogen och se till att arterna inte skadas vid exempelvis en avverkning.
Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade också att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller om artens bevarandestatus påverkas negativt.
De förändringar som domarna leder till innebär bland annat att:
- Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
- Skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur vid skogsbruksåtgärder.
- Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
- Skogsstyrelsen kommer i högre utsträckning än tidigare att behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren gällande fridlysta arter som kan påverkas negativt.
(källa: Skogsstyrelsen)
