Den sena isläggningen beror på den senaste tidens ostadiga väder med hård vind, som gjort att endast delar av Storsjön frusit till.

Men med kylan under årets sista dagar skapades förutsättning för de två kriterierna som krävs för isläggning: låg vindstyrka och stabil kyla, fastslår Andreas Gyllenhammar som bevakar isläggningen varje år.

”Att isläggningsdatum i år skrivs till 1 januari är 15 dygn senare än medelvärdet för den långa tidsserien över Storsjöns isperiod där mätningar finns stadigvarande från 1870 och framåt”, konstaterar han i ett mejl till SVT.

Gyllenhammars bedömning är att isen kommer att ligga kvar på Storsjöflaket.

”Vi kan nu se fram emot lägre luftfuktighet i Storsjöbygden och en förhoppningsvis stabil isperiod på sjön. Med tanke på väderprognosen framöver, där minusgraderna verkar hålla i sig, är det troligt att isen får ligga kvar och bygga på sig vilket talar för att vi inte ska behöva revidera årets isläggningsdatum.”

Förra vintern var isläggningen ovanligt tidig – då frös Storsjöflaket ihop redan 2 december 2023.